Anonym (-) skrev 2014-12-27 14:42:24 följande:
Fast det du skriver, stämmer inte i mitt fall.
Jag har talat om för mitt barn att på helgerna vill jag sova ut. Barnet vaknar och klär sig själv och leker i sitt rum tills dess att jag kliver ur sängen. Ibland gör barnet i ordning sin frukost själv, om det är så att jag sover till klockan är mer än 10 (vilket sällan händer då jag aldrig kunnat sova längre än till tio, förutom i tonåren).
Barnet är för övrigt fyra år.
Vad är det för anpassningar du menar att jag måste göra?
Var och en gör på sitt sätt. För mig fanns det inte att lägga om hela livet bara för att jag fick barn, därför har jag sett till att inte göra det heller.
Att leva styvfamiljsliv med någon annans barn, kan aldrig jämföras med att leva med ett eget barn.
Då tillhör nog du undantagsfallen. Men bundenheten och ansvaret finns där ändå, dygnet runt och varje dag året om. Jag älskar min egentid och behöver den. Skulle därför aldrig gilla att vara förälder. Även fast du påstår jag skulle kunna ha sovmornar. Jag vet att verkligheten ser ut på anat sätt och jag mår så bra med mitt val.