• Molli86

    Det här med delade föräldrar!

    Hej.

    Jag känner att jag vet inte vart jag ska vända mig. Så jag försöker här!

    Jag är en separerad tvåbarnsmamma. Jag oh barnens pappa delade på oss för 1,5 år sedan. Vi var överens om att separera, allt gick bra och barnen har verkat trivas och må bra.

    Jag och barnens pappa har båda träffat ny kärlek. Min "pojkvän" är helt fantastisk mot både mig och barnen. Och barnen älskar honom. Han är ofta hos oss "nästan" bor här men vi är särbos.

    Barnens pappa träffade sin tjej i våras. Det var snabba med att direkt kasta in barnen "det här är min tjej" typ, själv dröjde det ett tag innan barnen fick träffa min (vi kallar honom G) sakta men säkert lärde de känna varann och det kändes jättebra.

    Nu flyttade iaf barnens pappas tjej hem till honom, och jag har aldrig fått träffa henne! När jag hämtar och lämnar barnen så kommer hon aldrig ut i hallen och hälsar. Hon har aldrig presenterat sig eller visat sig över huvudtaget. Jag sa till barnens pappa en gång typ: det hade varit trevligt om hon hade kunnat komma och hälsa!

    Men han liksom bara gryffade ngt som typ jaha?

    Det stör mig riktigt mycket att hon inte vill träffa mig. Jag menar det hade ju varit underlättande om hon och jag också kunnat ha en bra relation?!

    Barnen har berättat det ena med det tredje. Som att hon låser in dom på deras rum för lilla minsta. Osv. Jag förstår väl att de har regler där hemma men det känns så obekvämt att en människa som jag aldrig träffat LÅSER IN mina barn på sina rum. Mina barn får också gå in på sina rum om det beter sig illa och de inte kan prata om det. Tills det lugnat ner sig. Men jag låser ALDRIG några dörrar. Pratar jg med pappan om det så säger han att här hemma är det våra regler osv.

    Den har det varit så att de skickat ut barnen själva att leka när de själva suttit i en lägenhet på tredje våningen och barnen inte kunnat ta sig in själva pga portkod. Vilket resulterade till att den äldsta kissar ner sig. När jag frågade om detta så säger han att barnen ljuger.

    Men iaf.. Så funkar allt nu ganska bra. Men nu har barnen börjar ljuga. Igår när pappan lämnade barnen här, så berättar han att barnen sagt till hans nya sambo att: min mamma hatar dig!

    Och de ska ha sagt så vid ett par tillfällen!

    Vi vill veta vad detta kommer ifrån! Säger han surt!

    Jag står där, känner mig oskyldigt anklagad!

    Jag skulle aldrig på ngt vis prata så med mina barn. Det är superviktigt för mig att barnen trivs hos sin pappa, och har det bra där. På så sätt är det lättare för mig när barnen är där, att jag vet att de trivs och har det bra.

    Mina barn är 5&6 år gamla.

    Jag försökte pata med dem men de säger att de inte vet varför de sa så.

    Barnens pappa säger även att den äldsta är omöjlig där hemma. Att han gråter och skriker för lilla minsta osv.

    De är inget jag känner igen från när de är hos mig. Tycker de är hur Goa och väluppfostrade som helst.

    Vad kan detta bero på?

    Hur ska jag hantera detta?

  • Svar på tråden Det här med delade föräldrar!
  • Anonym (Ellen)

    Jag tänker att om barnen känner sig obekväma med pappans nya så kanske de lägger sitt "tycker inte om" på dig, att det är du som hatar henne. De vill uttala ett avstånd men kan/törs inte säga att de inte är bekväma i den nya situationen. Du och pappan kanske skulle gå på samarbetssamtal för att hitta sätt att få barnen att känna sig trygga hos båda sina föräldrar.

  • Lindsey Egot the only one

    Låser hon in barnen tycker jag att du ska konfrontera kärringen och att hon ska sluta gömma sig. Annars anmäl henne för egenmäktigt förfarande.

  • Anonym (..)

    Hon kanske tror att du inte gillar henne då du är 'exet'. Jag tycker också det är Viktigt att styvföräldern och bioföräldern har en bra kontakt.kan du inte säga typ 'jag vill gärna träffa kvinnan som tar hand om mina barn och presentera mig?" När du lämnar barnen nästa gång? Om det är så att hon tror du ogillar henne så bör det ju bevisa att så inte är fallet. Kommer hon då inte är det dagisnivå. Att fadern tillåter henne att låsa in era barn är bara fel. Det ska vara uppfostran men inte sådan uppfostran. Med tanke på hennes beteende antar jag att hon saknar egna barn och kanske ev tycker att 'barnen tar pappan' från henne. Träffar man en man med barn får man f*n ta barnen med. En normal förälder skulle aldrig välja partner före barnen. De får bestämma i sitt hem men pappan ska vara hårdare med att det trots allt är han som är förälder och att hon ska ge fan i att låsa in hans barn. Hade inte låtit mina barn träffa honom annars. Vårdnadshavarna ska se till att barnen får trygghet, god fostran och se till att behoven tillgodoses. Genom att låsa in barnen i bostaden samt att låsa ute dem på gården strider mot detta vårdnadsansvar. Hota med ensam vårdnad om han inte säger till. Sen (om jag får kritisera lite)- dina barn befinner sig i en ålder där man inte riktigt vet vad som är sant och inte. Du säger själv att de hittar på att du ogillar styvmamman så se till att det dom säger faktiskt är sant innan du startar något bråk med pappan. Ni ska ha en bra relation så förstör inte den i onödan.

  • Brumma

    Om barnen ljuger för pappan är väl chansen ganska stor att de ljuger o hittar på inför dig också? Tex angående att hon låser in dem.... prata med pappan och ta upp det som en oro över att barnen hittar på saker... Är det hittepå så får ni ta tag i det och är det sant så behovs även det tas upp till diskussion. ..

    Angående att träffa den nya.. det bästa är naturligtvis att träffas MEN det borde ligga på pappan art presentera er... hos oss var det tvärtom - mamman ville inte träffa mig vilket jag tyckte kändes jättekonstigt.. jag samsov, bytte blöja, tröstade, nattade osv. Hade det varit mitt barn hade det legat i mitt intresse att träffa mig om man säger så :) Tillslut träffades vi av en slump och efter det verkade hon inte tycka det var jobbigt längre.

    Ts upp det med pappan på ett trevligt sätt. Vet ju inte i vilket ton läge du sa det senast i men orden "det vore ju trevligt om hon kunde komma o ner o hälsa" låter ganska mkt som en otrevlig pik... o isåfall hade jag nog gjort ungefär som pappan, dvs inte hämtat min nya för att hälsa på mitt anklagande ex... MEN - det är möjligt att du inye lät så, svårt att tyda i en text.

  • Molli86

    Jag kan varken ogilla eller gilla hans nya. Eftersom jag aldrig fått träffa henne. Har aldrig ens sett människan!

    Jag ska erkänna att det blivit lite frustrerande att gång på gång man hämtar eller lämnar så visar hon sig inte. Hon typ "gömmer" sig i huset!

    När det blur på detta viset så bildar jag mig automatiskt en uppfattning om henne. Liksom att hon är nog inte så framåt, kanske blyg osv. Men jag tycker ta mig f*n att det tillhör vett och etikett, och ett normalt beteende att man hälsar på folk som kommer hem till en. Och framförallt ens bonusarns mamma. Jag får panik av att inte veta vem som lever ihop med mina barn!

    Nu har pappan senaste tiden velat både hämta o lämna barnen. Känns som om han inte vill vi ska träffas. Ska prata ut med honom i morgon om han kan föra ett normalt samtal utan att börja skrika vs.

Svar på tråden Det här med delade föräldrar!