Det här med delade föräldrar!
Hej.
Jag känner att jag vet inte vart jag ska vända mig. Så jag försöker här!
Jag är en separerad tvåbarnsmamma. Jag oh barnens pappa delade på oss för 1,5 år sedan. Vi var överens om att separera, allt gick bra och barnen har verkat trivas och må bra.
Jag och barnens pappa har båda träffat ny kärlek. Min "pojkvän" är helt fantastisk mot både mig och barnen. Och barnen älskar honom. Han är ofta hos oss "nästan" bor här men vi är särbos.
Barnens pappa träffade sin tjej i våras. Det var snabba med att direkt kasta in barnen "det här är min tjej" typ, själv dröjde det ett tag innan barnen fick träffa min (vi kallar honom G) sakta men säkert lärde de känna varann och det kändes jättebra.
Nu flyttade iaf barnens pappas tjej hem till honom, och jag har aldrig fått träffa henne! När jag hämtar och lämnar barnen så kommer hon aldrig ut i hallen och hälsar. Hon har aldrig presenterat sig eller visat sig över huvudtaget. Jag sa till barnens pappa en gång typ: det hade varit trevligt om hon hade kunnat komma och hälsa!
Men han liksom bara gryffade ngt som typ jaha?
Det stör mig riktigt mycket att hon inte vill träffa mig. Jag menar det hade ju varit underlättande om hon och jag också kunnat ha en bra relation?!
Barnen har berättat det ena med det tredje. Som att hon låser in dom på deras rum för lilla minsta. Osv. Jag förstår väl att de har regler där hemma men det känns så obekvämt att en människa som jag aldrig träffat LÅSER IN mina barn på sina rum. Mina barn får också gå in på sina rum om det beter sig illa och de inte kan prata om det. Tills det lugnat ner sig. Men jag låser ALDRIG några dörrar. Pratar jg med pappan om det så säger han att här hemma är det våra regler osv.
Den har det varit så att de skickat ut barnen själva att leka när de själva suttit i en lägenhet på tredje våningen och barnen inte kunnat ta sig in själva pga portkod. Vilket resulterade till att den äldsta kissar ner sig. När jag frågade om detta så säger han att barnen ljuger.
Men iaf.. Så funkar allt nu ganska bra. Men nu har barnen börjar ljuga. Igår när pappan lämnade barnen här, så berättar han att barnen sagt till hans nya sambo att: min mamma hatar dig!
Och de ska ha sagt så vid ett par tillfällen!
Vi vill veta vad detta kommer ifrån! Säger han surt!
Jag står där, känner mig oskyldigt anklagad!
Jag skulle aldrig på ngt vis prata så med mina barn. Det är superviktigt för mig att barnen trivs hos sin pappa, och har det bra där. På så sätt är det lättare för mig när barnen är där, att jag vet att de trivs och har det bra.
Mina barn är 5&6 år gamla.
Jag försökte pata med dem men de säger att de inte vet varför de sa så.
Barnens pappa säger även att den äldsta är omöjlig där hemma. Att han gråter och skriker för lilla minsta osv.
De är inget jag känner igen från när de är hos mig. Tycker de är hur Goa och väluppfostrade som helst.
Vad kan detta bero på?
Hur ska jag hantera detta?