orolig för MA
Hej och välkommen i klubben . Jag har varit precis där du är när jag befann mig i början på graviditeten. Jag var orolig för allt , googlade också om precis allting och som någon här redan har nämnt så FÖRSÖK att inte läsa för mycket på nätet . Du plågar sönder dig själv . Någon skrev en kommentar till mig i en tråd som jag la in här på familjeliv , hon skrev att försök att glädjas över att du är gravid istället för att gå och vänta på ett missfall . Och jag tog åt mig av det och slutade med det och jag har mått så mycket bättre sedan dess. Barnet i magen mår kanske inte heller så bra om du går runt med en oro i kroppen för länge.
Så försök glädjas och symptomen är olika för alla, dom kommer och går, och vissa mår bara bra helt enkelt .
Är det något så ring till din barnmorska, dom är underbara ( iallafall i min stad) jag har aldrig ringt till dom med " mina dumma frågor " och kännt mig dum. Dom har varit jätte gulliga.
Har nu gått över 1 vecka så min bebis kommer närsom . Och min graviditet har gått bra . Det göt säkerligen din med.
Lycka till