En kvinna jag är intresserad av - Otrevlig vid närheten av folk - Trevlig vid ensamheten

Jag ber om ursäkt för hur jag har skrivit.

Jag var precis på väg ut. Hade dessutom busstid att passa. Dessutom handlade det också om osäkerhet om jag skulle skriva detta eller inte.

Men det verkar som om ni har förstått min poäng.

En annan sak som jag var väldigt otydlig med. Var att vi brukar umgås med kompisgäng. Vi är inte ett par.

Jag har extremt starka känslor hos henne. Och aldrig känt såhär tidigare.

Jag har tidigare bjudit ut henne på filmkväll. Våran absolut första ensamheten. Den var otrolig underbar. Det som var fantastisk var att hon öppnade sig mitt i filmen. Och vi började samtal med varandra. Om allt möjligt. Hon pratade också om sitt psyke. Liksom angående hennes familjemedlem som hade en vis form av problematik. Hon anklaga sig själv för att hon var en ''svag'' person för att hon har lätt för att gråta och liknade saker.

Jag gav positiv respons och menade att det absolut inte har någonting med svaghet att göra. Hon delade med sig om massa saker, och erkände själv att hon aldrig pratar om sig själv såhär mycket, inför en person hon inte känner sig väl. Men hon sade att jag var en person som hon kände sig bekväm hos. Hon sa detta själv. Och som sagt, så sa en närstående bekant till henne, att jag var en person hon kände sig trygg hos. Samt att hon tyckte filmkvällen var trevlig.

Jag tyckte om den kvällen något oerhörd mycket, och får mig att längta tillbaks till den kvällen när jag tänker på den. Den var så underbar.

Med tiden började hon umgås med min kompisgäng. Hon kände redan en i kompisgänget, så hon hade absolut inga som helst problem att komma in i gruppen.

Hon fick en god kontakt med en person som var homosexuell. Jag tänkte då att det beror på att killen är homosexuell och hon känner inga som helst blyghet.

Med tiden börjar denna märkliga fenomen dyka upp. När jag exempelvis sa någonting så kunde hon ''imitera'' det jag sa - Lite svårt att uttrycka det via text, men jag gör ett försök. Hon ''imiterade'' i stil med: ''Humbuhumbuhumbu''.

Som om jag pratade på det sättet. Tolkar det som om jag pratar konstigt eller något liknade, och gjorde narr av mig. Ingen i gruppen reagerade på det. Men som sagt, om någon hade skrattat eller höll med henne, eller liknade. Hade jag inte alls brytt mig. Jag tål för det mesta.

Men att det kommer ifrån henne, gjorde det bara så ont . .

Jag förstår inte riktigt vad jag gjort för fel. Jag måste ha gjort något fel . .

Denna texten var kanske bättre & tydligare, va?

Om ni fortfarande känner er förvirrade, ber jag om ytterligare ursäkt. Jag hoppas ni kan tala om det, så skall jag göra mitt bästa för att rätta mig.

Jag vill trots allt få hjälp - Jag begriper inte alls denna fenomen . . .

Jag beklagar absolut att du råkar utför detsamma sak. Samtidigt känns det skönt att man inte ensam. Misstolka mig rätt, jag är inte sadist, eller så. Jag beklagar absolut att du råkar utför detsamma.

Men en person som har, eller är i samma sits. Så känns det som om den personen skulle förstå mig mer än någon annan. Och det är just det som känns skönt, ingenting annat. Återigen, jag beklagar att du är i den sitsen!

Jag tror med att det har med maktkänsla att göra. Jag önska bara att det fick ett slut. Jag vet att det låter mesigt, men jag måste erkänna det. Det gör så fruktansvärt ont. Och varför sker det?

Jag tror jag glömde att nämna en sak.

Jag har erkänt mina känslor för henne.

Min ålder är 21 och hon är bara ett år yngre än mig. Liksom tjugo år.

TACK!

Ibland kan jag också känna en osäkerhet hos henne, tänker liksom att det endast handlar om blyghet. Ibland har det till och med känt som om hon skulle känna likadant tillbaks. Dock så gav hon respons att hon inte känner samma sak, eller jag tror inte ens hon sa det ordet. Utan hon sa - Att hon inte var redo med något förhållande. Och att hon hade tidigare jobbigt i ett förhållande förut. Tror hon sa att det var i hennes senaste förhållande.

Men jag vet inte. Ibland tänker jag att jag bara lever i en inbillad värld. Om hon skulle ha detsamma känslor, så hade jag märkt det tydligare . .

Men jag vet inte. Det känns både som om jag har gjrt något fruktansvärt fel, och ibland kommer ''inbillningen'' eller vad man skall kalla det, den säger mig att hon är osäker. Precis som du beskriver det.

Dock kan jag inte alls hålla med om att gänget har något emot mig. Det känns inte så i alla fall.

Vet inte om det är relevant att jag skriver det. Men jag fick gråten i halsen när jag läste din text, läste om det jag har skrivit och tänkt på hennes beteende mot mig. Liksom, av alla människor som jag känner. Så är det just denna dam som jag älskar gör narr av mig. Det gör ont, det gör så fruktanssvärt ont, och jag känner mig så fånig. Men jag känner att jag vill bara skriva detta, även om det är relevant eller inte. .

Med andra ord så älskar hon mig likväl som jag älskar henne?!
Ni kan inte ana hur det värmer en inombords att få höra sådan fakta. .

Men..Tja, ibland när jag ser henne på gatan. Så blir det ett snabbt hej. Jag frågar hur hon mår. Liksom - ''Hur är läget'' (Eller liknade)

Så blir hennes respons - ''Det är bra'', och fortsätter gå.

Det har bara hänt en gång, där hon sade hej, då var vi ensamma.

Det kanske är så att hon egentligen inte vill ha någonting med mig att göra.

Om jag kan klara av att gå fram till henne, och till och med förklarat min kärlek för henne. Så borde hon väl kunna bli mer säker i mig? Hon vet ju redan att jag älskar henne oavsett vad.

Jag tycker det är så fantastisk att vara ensam med henne. Dock var det ett tag sedan vi var ensamma. Jag måste väl själv erkänna att även jag är en blyg människa.

Men får väl ta och testa återigen - Liksom, fråga om filmkväll. Och jag har nog den bästa repliken hittills. Att fråga ut henne, och be henne välja film, då det är hennes tur.

Som jag skrev tidigare så är det lite som en berg -och dalbana. Ena stunden så känns det som om det handlar om extrem osäkerhet, & hon visst har känslor för mig.

Medan andra stunden så handlar det inte alls om något sådant. Utan hon vill helt enkelt inte ha kontakt med mig.

Jag vill ge en information som jag har missat. Jag är en man. Kompisgänget består oftast av två andra män, och en kvinna. En man är ''tillsamans'' med kvinnan. Den andra mannen är homosexuell.

Ibland sker det att man endast umgås med mannen som är tillsamans med kvinnan, och kvinnan är givetvis där.

Det är kvinnan som denna härliga damen kände innan. Förvirrade?
Hojta till.

TACK!

Om ni vill ha mer information, säg gärna till.

Mm..Femton säger du..

Nu när du säger det. Så påminner hon rätt mycket av en tonårstjej . .

Gör det mig till en sjuk människa som har gått och blivit förälskad i henne? Hon är den första som jag känner såhär . .

Jag vet inte vad som är så unikt med henne. Det känns så otroligt annorlunda med henne. Hon har kortklippt hår, verkar inte bry sig om smink, kan vara lite ''löjlig'' eller vad man skall kalla det. Tonårsbeteende vilket jag finner det oerhörd charmig. Liksom humorn, och så Tonårsbeteende vilket jag finner det oerhörd charmig.. Hmm..Skall försöka tänka på en bättre ord, om ni inte förstår vad jag menar.

Nu mår jag istället illa för att jag har blivit förälskad och gett mig själv intrycket av pedofil-varningar . . .

Jag vet inte ens vad jag skriver eller vi ge för poäng. Jag känner mig så otroligt sinnessjuk av all denna kärlek. Det är helt galet, jag vet. Men jag känner verkligen såhär.