• Lejonhierta

    Placenta praevia/accreta

    Någon som råkat ut för placenta praevia och accreta. Ffa sistnämnda. Hur har ni bemötts, information, behandling, resultat etc?

    Jag har en total föreliggande placenta praevia och nu misstänks även en accreta. Hittar inte så mycket svensk info och den som finns är inte så upplyftande. Hittar en massa info från USA och de verkar använda sig mer av hängslor och livrem än i Sverige. Tidigare förlossning, mer planering och resurser osv och även frångått cellgifter till andra läkemedel och förordar inte hysterektomi vilket man gör i Sverige.
     Min bm vet inte så mycket om tillståndet och jag är inte så sugen på en förlossning på mitt hemsjukhus om det är så att jag drabbats av accreta då jag av 4 tidigare förlossningar råkat ut för klantigheter på 3 av dem eller i samband med förlossning.

    Löper stor risk för accreta och ligger på ca 65% risk redan innan bedömning.

    Vill gärna veta hur det gått för andra som drabbats...

  • Svar på tråden Placenta praevia/accreta
  • Ananas

    Hur har det gått för dig för din bebis måste vara född nu ju?


    Jag har placerat preavia och placerat accreta och har ett planerar snitt inbokat efter nyåret. Skulle gärna höra lite om hur det gått för dig?

  • Ananas
    Greifing skrev 2015-12-21 11:14:45 följande:

    Hur får man veta om man har accreta?


    Ultraljud!
  • Hilda77

    Hur gick ditt snitt? Jag har fått diagnosen nu och har hemsk ångest över det. Får inte någon hjälp av min bm och har då bara google till hjälp. Det lugnar inte mig!


    Ananas skrev 2016-06-30 11:33:39 följande:

    Ultraljud!


  • Ananas
    Hilda77 skrev 2016-06-30 13:59:57 följande:

    Hur gick ditt snitt? Jag har fått diagnosen nu och har hemsk ångest över det. Får inte någon hjälp av min bm och har då bara google till hjälp. Det lugnar inte mig!


    Hej!


    Mitt snitt gick jättebra. Jag var inlagd 2 veckor innan planerat snitt, och då hann jag tänka allt möjligt hemskt... jag vad rädd för vad jag skulle vakna upp till så att säga. 


    Jag hade ångest när de skulle söva mig och lokalen var FULL med folk. Dubbla uppsättningar av all personal. Allt var förberett för att jag skulle blöda mkt alt behöva ta bort livmodern, MEN allt gick jättebra! Moderkakan lossnade utan problem, så det blev som vilket snitt som helst i slutändan. 


    Det är ju en mkt svår diagnos att ställa, så i mitt fall var det inte så farligt som de befarade. De tar ju det säkra före det osäkra.


    Har du barn innan? Känner du att det räcker med barn nu? I så fall så är ju faktiskt det värsta som kan hända att du blir av med din livmoder. Inget man är sugen på, men det handlar iaf inte om liv och död. 

    När har du ditt snitt planerat?


    Stort lycka till & fråga på om det är något mer du undrar över. Jag tyckte själv det var jättesvårt att hitta information om detta. 

  • Hilda77

    Hej.

    Tack för svar. Jag har inte fått mitt snittdatum ännu. Är bara i vecka 27. Läkaren säger att allt beror på hur det utvecklar sig.

    Har katastroftankar. Bor även cirka en timme från sjukhuset och är övertygad om att jag inte kommer hinna dit.

    Jag har en son sen innan. Det är nog därför det är så jobbigt. Livrädd för att dö ifrån honom. Dom får ta livmodern om de behöver. Vill ha det gjort så smidigt som möjligt. Hade hoppats på att få ett barn till men tror inte jag hade vågat då denna graviditet varit så jobbig från start.

    Min oro just nu är att mitt hb bara är 88. Så lågt. Pratade med bm om det och hon har verkligen ingen koll. Pratade om att det kanske blir snitt och då får dom kolla på mitt hb i vecka 38. Men vad jag har förstått så kommer lilleman plockas ut tidigare? Vill ju ha upp mitt hb om det blir mågot akut.

    Vilken vecka gjordes ditt snitt? Fick du glra en magnetröntgen? Ska glra det om några veckor.

    Skönt att höra att det gick bra för dig!

  • Ananas
    Hilda77 skrev 2016-07-01 08:31:06 följande:

    Hej.

    Tack för svar. Jag har inte fått mitt snittdatum ännu. Är bara i vecka 27. Läkaren säger att allt beror på hur det utvecklar sig.

    Har katastroftankar. Bor även cirka en timme från sjukhuset och är övertygad om att jag inte kommer hinna dit.

    Jag har en son sen innan. Det är nog därför det är så jobbigt. Livrädd för att dö ifrån honom. Dom får ta livmodern om de behöver. Vill ha det gjort så smidigt som möjligt. Hade hoppats på att få ett barn till men tror inte jag hade vågat då denna graviditet varit så jobbig från start.

    Min oro just nu är att mitt hb bara är 88. Så lågt. Pratade med bm om det och hon har verkligen ingen koll. Pratade om att det kanske blir snitt och då får dom kolla på mitt hb i vecka 38. Men vad jag har förstått så kommer lilleman plockas ut tidigare? Vill ju ha upp mitt hb om det blir mågot akut.

    Vilken vecka gjordes ditt snitt? Fick du glra en magnetröntgen? Ska glra det om några veckor.

    Skönt att höra att det gick bra för dig!


    Jag bor också en timme från sjukhuset, så jag tror att du kommer bli inlagd sista tiden, som jag blev. Har du placenta previa? Blödningar?


    Jag kände som dig, att jag var rädd att dö ifrån min son. Men min läkare sa att man dör inte i Sverige när man har koll på det. Så det värsta du ska ställa in dig på är att bli av med livmodern. Jag gjorde magnetröntgen där de sa att de inte kunde utesluta accreta... men senare sa de att det VAR accreta (vilket ju visade sig vara fel).


    Mig snittade dem i vecka 39. Jag var inlagd i 2 veckor innan planerat snitt och då på ett sjukhus 16 mil bort där de har expertkunskap. Inte roligt att vara ifrån familjen så länge. Men tryggt ändå. Jag bad att få bli snittad tidigare, men de vill vänta så länge som möjligt för bebisens skull... 


    Oj, vilket lågt HB. Tar du järntabletter?  

  • Hilda77

    Tack för ditt svar. Så skönt att höra en positiv historia.

    Jag har fått lite vaga svar att snittet förmodlingen görs vecka 36-37. Men inga klara besked, allt beror på hur det fortlöper. Jag vill att han ligger där så länge som möjligt men vet inte hur jag klarar det rent psykiskt. Jag har dödsångest varje dag. Läste också att det säkraste var att plocka ut bebiseb i v 34. Innan alltblev för stort.

    Mitt hb är väldigt lågt och det oroar mig. Har ätit järntabletter sen jag plussade. Det hjälper dock inte mkt. Bm avvaktar hela tiden. Men nu tror jag dom har insett att dom får testa något annat för att få upp värdet. Pratades om att få blod om nästa rde var lika dåligt. Vill inte åka in till förlossningen med ett sånt lågt hb.


    Ananas skrev 2016-07-03 11:00:46 följande:

    Jag bor också en timme från sjukhuset, så jag tror att du kommer bli inlagd sista tiden, som jag blev. Har du placenta previa? Blödningar?

    Jag kände som dig, att jag var rädd att dö ifrån min son. Men min läkare sa att man dör inte i Sverige när man har koll på det. Så det värsta du ska ställa in dig på är att bli av med livmodern. Jag gjorde magnetröntgen där de sa att de inte kunde utesluta accreta... men senare sa de att det VAR accreta (vilket ju visade sig vara fel).

    Mig snittade dem i vecka 39. Jag var inlagd i 2 veckor innan planerat snitt och då på ett sjukhus 16 mil bort där de har expertkunskap. Inte roligt att vara ifrån familjen så länge. Men tryggt ändå. Jag bad att få bli snittad tidigare, men de vill vänta så länge som möjligt för bebisens skull... 

    Oj, vilket lågt HB. Tar du järntabletter?  


  • Hilda77

    Jag har fullständig previa. Haft tre stora blödningar. Den sista vecka 17. Ingenting efter det tack o lov.

    Men känner mig som en tickande bomb. Bara väntar på att något ska hända. Har även 3 stora vlödningar inne i moderkakan som bara ligger där.

    Det är så frustrerande. Ingen kan ge mig några besked. Allt de säger är att idag ser det ok ut. Bm har ingen koll alls. Bor i en liten stad och tror inte dom är vana vid detta.

    Är orolig för blödningarna inne i moderkakan. Hur dom påverkar tillväxten. Just nu gör dom inte det men jag har ingen aning om de har blivit fler.

    Ska boka ett privat tillväxt ul flr att lugna mig.

  • Ananas
    Hilda77 skrev 2016-07-04 09:14:07 följande:

    Jag har fullständig previa. Haft tre stora blödningar. Den sista vecka 17. Ingenting efter det tack o lov.

    Men känner mig som en tickande bomb. Bara väntar på att något ska hända. Har även 3 stora vlödningar inne i moderkakan som bara ligger där.

    Det är så frustrerande. Ingen kan ge mig några besked. Allt de säger är att idag ser det ok ut. Bm har ingen koll alls. Bor i en liten stad och tror inte dom är vana vid detta.

    Är orolig för blödningarna inne i moderkakan. Hur dom påverkar tillväxten. Just nu gör dom inte det men jag har ingen aning om de har blivit fler.

    Ska boka ett privat tillväxt ul flr att lugna mig.


    Hur har det gått för dig Hilda77? Har du gjort magnetröntgen? TillväxtUL? Hur är det med ditt HB? Tänker på dig!
Svar på tråden Placenta praevia/accreta