Stackars barn

Jag tycker nog att du är lite fördomsfull nu eller så är du bara ute för att provocera. Jag är 30 men min man är 41. Vi leker båda med vår son, fast på olika vis. Jag sitter gärna och bläddrar i böcker och sjunger sånger och målar med fingerfärg, medan min man ligger på golvet och leker med bilar, bygger upp fästningar till soldater och dansar till musik. Min man leker därmed mer fysiskt krävande lekar med sonen även om vi ganska ofta alla tre hamnar på golvet tillsammans och dräller leksaker omkring oss.

Jag vill dessutom tillägga att jag nog upplever yngre föräldrar som latare än äldre. Jag arbetar inom förskolan och har träffat massor med föräldrar genom åren. Det är oftare de yngre föräldrarna än de äldre som går runt med mobiltelefonen i örat och knappt hälsar på barnen när de hämtar dem på eftermiddagen, medan de äldre föräldrarna ofta har mindre bråttom och tar sig tid att följa med in på avdelningen en stund och titta på teckningar, leksaker eller skapande som barnen har gjort. De äldre föräldrarna är också i genomsnitt mer intresserade av att veta hur barnen har haft det under dagen, vilka barnen leker med och är mer intresserade av att vara behjälpliga vid konfliktsituationer barnen emellan, medan de yngre föräldrarna bara frågar vad barnet har ätit och om det har bajsat och sedan far ut genom dörren med ungen i ena handen och mobilen i den andra.

Det tycks kanske som att jag generaliserar, men i genomsnitt så är det faktiskt så här det ser ut.

Jag reagerade också på det där, men tänkte att att det nog är för att TS är så ung och omogen som hon skriver så Nej, skämt å sido. Det är nog någon som vill ha lite roligt på FL denna söndagskväll.

Mig med. Ju äldre folk brukar vara desto mer barnkära brukar de faktiskt vara (inte alltid, men ofta) och har man egna småbarn så har man nog större förståelse för andras småbarn än när man inte har egna barn eller när de egna barnen är tonåringar eller vuxna.