Allt förändrades när det blev vv

Men hur gör man med småbarn om man jobbar 5-20 7 dagar i veckan och inte har råd med mer hjälp dagligen? Stoppar man bebisen i en hage och har den yngre dottern på förskola från gryning till skymning? Jag fattar inte riktigt, mannen har alltså inte tid till att ta hand om sina pojkar varje dag eller hur funkar det, de måste ju mest ta hand om sig själva isf? Jag bara undrar nu alltså, eftersom jag inte riktigt får ihop att bägge jobbar alla vakna timmar och ändå väljer att ha fyra barn.

Varför skulle hon inte veta det?

Jag vet det mesta min bonus mamma gör på sin lediga tid. Mkt av det hon gör när hon arbetar eller är med barnen oxå.

Förstår inte hur man kan få detta till att problemet ligger i att TS inye vill ha barnet där. Han mår ju för sjutton inte bra!

Varför fokuseras det inye på barnet?

Jag är hemma jag hjälper till på gården men det är jag som ser till hemmet, mat mm. Dagis går den lilla bara 8-14 och hans barn går i skolan och behöver inte gå på fritids. Farmor och farfar finns. Gården är hans livsverk och det är långa dagar men vi äter alltid middag tillsammans. 

Nu är det ju så att alla barn trivs inte med vv.

Det finns fakta på det.

Tror du att alla barn som bor vh har haft en förälder som inte bryr sig o ser till att barnet trivs?

Men som vanligt så gör inga biomammor fel.

Tänk att ni människor som är så barmhärtiga o tänker på barnen blir så blinda o upptagna av tanken att så fort det blir problem så ligger felet hos pappan.

Barnet vill bo vh.

Pappan är ok med både vh o vv. Mamman vägrar vh.

Vad vet du om anledningen till vh från första början? Står det någonstans? Har inte läst så noga.

Men om inte så kan detta vara ytterligare en mamma som tidigare vägrat pappan vv.

Som sen kommer på att vv kanske är bra ändå.

Det finns hysteriskt många mammor som ej vill ha vv trots att barnen vill det pga att få styra själv samt ekonomiskt

Då kanske hon inte skulle varit så snabb att dra det till en tvist och se till att pappan bara fick ha vh. Hade hon sett förbi sitt ego från början, så hade den lille killen varit van vid en vardag hos pappan med. Även om han hade trivts bättre hos mamman ändå, så hade han i alla fall varit van vid och accepterat rutinerna i pappans hem.
Tyvärr är det andra som blir tvungna att skörda det hon sått!

Den har aldrig varit hans val, han har velat ha dem mer. Men när de separerade hamnade de i en vårdnadstvist och han förlorade och fick bara ha dem vh, det är nu det har ändrats. 

Jag är inte helt säker på det nej. Har nämligen sett på nära håll hur en mamma fått boendet enbart genom att ställa till tillräckligt med problem... Det snackades även en hel del skit från hennes sida..

Det borde inte räcka men i vissa fall gör det ändå det. Liksom det går för långt åt andra hållet ibland (tex i fall där föräldern är klart olämplig men ändå får vv eller till o med boendet. Är man en tillräckligt manipulativ person så kan man tyvärr komma ganska långt..

Om TS man vore så illa att han var en fara för barnen för sex år sedan så tror jag knappast man som förälder plötsligt vill att föräldern ifråga tar barnen på halvtid. Hans yrke och arbetstider är precis de samma. Hand boende likaså.

Eftersom du berättar din historia så drar jag min (tydligen är det fel att dra paralleller till sin personliga erfarenhet). Min man fick vh enbart för att mamman tog barnet och flyttade. Barnet var i samma ålder som TS yngsta bonusson vid uppbrottet och eftersom mamman varit arbetslös och därmed var den primära anknytningspersonen så vann hon ganska enkelt. Ibland så finns inga bättre skäl. Tyvärr.