• Anonym (Svimmade)

    Hjälp! Min pojkvän brydde sig inte att jag var på akuten!

    Jag måste få lite synpunkter för jag vet varken ut eller in...

    Igår var jag ute på stan när jag plötsligt började känna mig konstig. Nästa sekund är jag på marken och en hel drös människor står lutade över mig. Jag hade svimmat och varit avsvimmad i några minuter. Jag minns inte vem jag är och det är läskigt. En man hjälper mig att åka till en akutmottagning i närheten. Jag är förvirrad men kommer på att jag måste smsa min pojkvän vad som hänt. Han är på fest och han ringer upp men jag kan inte svara pga sjukhus.

    Får sedan träffa sjuksköterskor och läkare, de kommer fram till att jag har vätskebrist och lågt blodtryck, får gå hem. Smsar min pojkvän igen, att jag är ok. Inget svar. Smsar igen att jag nu är hemma. Inget svar. Ringer då upp honom. Han säger att det är skönt att jag mår bra och att han har varit så orolig (konstigt att man inte svarar på sms då?). Han frågar om jag vill att han ska avbryta festen och komma hem, jag är förvirrad och chockad fortfarande och säger att han får bestämma själv men att läkaren sa att jag inte fick vara ensam. Han säger då typ skönt att du mår bättre, jag stannar nog inte så länge, måste gå nu hejdå! Jag blir ledsen och säger att jag är rädd, han säger att han måste tillbaka till festen, jag blir sur och lägger på i örat på honom. Sen kollar jag på tv i soffan, sover lite, och det går fyra timmar. Kollar då min mobil och det att den inte har täckning! Fixar det och väntar på min pojkväns oroliga sms. Nada. Inget alls. Jag smsar och frågar hur han har det. Han säger då att det är roligt, de har precis ätit och nu ska de ha qiuz. Jag blir arg och frågar varför han inte hört av sig. Han ringer då och säger att jag sa ju att jag mådde bra, och då trodde han på mig. Jag blir ledsen att han inte bryr sig mer. Han säger att han verkligen vill stanna på festen, frågar om det är okej. Jag fräser åt honom och lägger på.

    Två timmar senare kommer han hem. Jag har då haft minnesluckor och är rädd, han är full och frågar om jag vill ha te. Jag säger att jag känner mig sämre och undrar om vi ska åka in till sjukhuset. Han blir sur och säger att det kan inte han avgöra! Jag känner mig hjälplös och att jag överdriver, vi åker inte in.

    Jag frågar varför han inte hörde av sig på fyra timmar för att kolla att jag var okej, han säger att jag hade ju redan sagt att jag mådde bra, varför säger jag det om jag inte gör det?! (Jag har på riktigt inget minne av att jag sagt att jag mår bra, men får väl lita på honom). Vi bråkar och han säger dels att han önskar att han hade stannat på festen, dels att han önskar att han hade åkt hem, att han ångrar sig, var egoistisk som bara tänkte på sig själv etc. Jag tycker att han säger emot sig själv, men efter ett tag verkar han uppriktigt ångerfull. Han sover på soffan, vi har inte pratat sedan dess.

    Detta var igår. Han är borta nu, men kommer hem om cirka en timme. Vad ska jag säga? Är det okej att bete sig som han gjort? Överdriver jag? Borde jag bara ha bett honom att höra av sig och kolla att jag är okej? Är det okej att bara strunta i sin flickvän och stanna på festen när hon har varit på akuten? Vad tycker ni?

    Jag är 27, han 33, vi bor ihop och har varit tillsammans i sex år.

  • Svar på tråden Hjälp! Min pojkvän brydde sig inte att jag var på akuten!
  • molly50
    MxMeNow skrev 2015-01-16 23:31:29 följande:
    Smått hysteriskt att ha den inställningen kan jag tycka.
    Och den åsikten får stå för dig.
    Jag anser inte att jag är hysterisk för att jag vill veta hur min man mår om han har varit avsvimmad.
    Anonym (överdrift) skrev 2015-01-16 23:37:58 följande:
    Oavsett orsak? Magkatarr som förbättrats? Sår som fått några stygn? Stukad fot? Förstoppning?
    Nu diskuterades det väl avsvimningar och sådant. Och det kan jag tycka är en viss skillnad mot magkatarr och små sår och sådana saker.
    Att ens nämna sådana saker blir ärligt talat bara löjligt.

    Mattias och Hannah.
  • molly50
    Läs vad som står och inget annat skrev 2015-01-16 23:52:58 följande:
    Håller helt med dig! Klart man blir orolig som sjutton när nån närstående hamnar på akuten.. usch

    Jag anser att din pojke gjorde fel ts, han borde ha brytt sig o de gjorde han inte eftersom festen verkade så himla viktig för honom!!
    Ja,precis! Jag förstår inte varför det ska vara så svårt att förstå.
    Jag tycker det är skrämmande att en del kan vara så egoistiska.


    Mattias och Hannah.
  • molly50
    Anonym (essie) skrev 2015-01-17 13:12:32 följande:
    Uppenbarligen uppfattade han det inte på samma sätt, alltså så förstod han inte att det var akut. Informationen kanske inte gick bra på det sättet som hon beskrev. Jag tyckte det lät som att hon tyckte att han borde förstått att det var det hon ville trots att hon inte riktigt visste. Vi tycker olika helt enkelt. Jag tycker bara inte det var så stor grej, blodtrycksfalls och lågt blodtryck alltså. Jag hade dock själv åkt in om min kille hamnat på akuten, jag förstår dock att han inte uppfattade situationen på det sättet, alltså att han var tvungen att släppa allt och komma hem. 

    Jag reagerar nog lite starkt då jag verkligen har svårt för tjejer/kvinnor (och män också för den delen)som inte tydligt kommunicerar vad de vill och sen förväntar sig att andra ska förstå. 
    Fast nu har ju TS skrivit att hon var chockad och förvirrad efter att hon varit avsvimmad.
    Och då är det kanske inte så konstigt om hon inte kan kommunicera helt tydligt heller.
    Och när hon säger till sin pojkvän att hon är ledsen och rädd och berättar vad som hänt så borde väl det vara tillräckligt för att hennes kille självmant ska vilja åka hem,av eget intresse,för att se hur hon mår.
    Bryr man sig det minsta om sin partner så vill man väl det.
    Jag hade gjort det och även min man.

    Mattias och Hannah.
  • Johan75
    Anonym (överdrift) skrev 2015-01-17 13:02:56 följande:
    Att enbart livsfara är en anledning är kanske lite överdrivet, men det är väl ganska få saker som man behöver be sin partner att avbryta en fest för? Sjuk kan man väl vara hemma själv. Eller skulle du be partnern vara hemma när du är kräksjuk? Förkyld? För att ni behöver handla mer mjölk? För att tv visar en film du vill att ni skall se tillsammans?
    Ett besök på akuten där man konstaterat att det rör sig om något helt ofarligt är väl knappast så viktigt att man ber sin partner avbryta en fest? Det är att jämföra med ett besök på vårdcentralen, och efter ett sådant besök är det väl ok om man är ifrån varandra en stund?
    Nej, en förkylning skulle nog inte hålla mig hemma i de flesta fall och inte heller skulle min sambo förvänta sig eller ens önska sig det. Men om hon tappat medvetandet, varit på akuten där läkaren sagt att hon inte bör vara ensam samt förmedlar att hon känner sig rädd - ja, då skulle jag givetvis avbryta min kväll med kompisarna, trotts att det var quiz på gång. 
    Behold, i come as a thief.
  • Johan75
    Anonym (essie) skrev 2015-01-17 13:12:32 följande:
    Uppenbarligen uppfattade han det inte på samma sätt, alltså så förstod han inte att det var akut. Informationen kanske inte gick bra på det sättet som hon beskrev. Jag tyckte det lät som att hon tyckte att han borde förstått att det var det hon ville trots att hon inte riktigt visste. Vi tycker olika helt enkelt. Jag tycker bara inte det var så stor grej, blodtrycksfalls och lågt blodtryck alltså. Jag hade dock själv åkt in om min kille hamnat på akuten, jag förstår dock att han inte uppfattade situationen på det sättet, alltså att han var tvungen att släppa allt och komma hem. 

    Jag reagerar nog lite starkt då jag verkligen har svårt för tjejer/kvinnor (och män också för den delen)som inte tydligt kommunicerar vad de vill och sen förväntar sig att andra ska förstå. 
    Ja, själv anser jag det vara en ganska stor grej om man tappar medvetandet några minuter - oavsett orsak. Om det sedan även förmedlas att personen är rädd samt att läkaren inte rekommenderar att hon ska vara ensam, då börjar jag faktiskt undra vilken syn man har på sitt parförhållande och vad man ska betyda för varandra ifall man väljer öl och quiz med kompisarna istället för att åka hem. 

    Visst är kommunikationen viktig, det håller jag fullständigt med om, men samtidigt så förväntar sig även människor att den partner man har även själv ska vilja saker gentemot en själv. Jag känner en stor ömhet inför min partner som gör att jag inom mig själv VILL vara hos henne om hon mår dåligt. Givetvis kommer det påverkas av en massa andra faktorer som hur långt borta man är, hur illa hon mår, hur allvarligt det är, hur viktigt den sociala tillställningen är, och så vidare - men i TS berättelse så känner jag att hon med råge uppfyller de kriterier jag anser vara tillräckliga för att jag dels skulle känna ett stort ansvar att ta hand om henne och vara ett stöd, dels att jag inte skulle VILJA vara kvar på festen. 
    Behold, i come as a thief.
  • Anonym (Ingen kärlek)

    Så avtrubbade för andra och uppe i sig själva är folk alltså. Hur kan man leva i ett förhållande där man är så oviktig? Värderar man sig själv så lågt att man helt lugnt bara accepterar att ha roligt med kompisar går före när den partner man påstår sig älska hamnar på akuten? Nu var det inte farligt i det här fallet men spelar det verkligen någon roll? 
    Jag tycker synd om er Så dåligt med omtanke där man inte ens tycker det är konstigt att partnern inte verkar oroa sig alls. Att vara så betydelselös för sin partner, det är inte kärlek. 

  • molly50
    Anonym (Ingen kärlek) skrev 2015-01-17 17:57:03 följande:

    Så avtrubbade för andra och uppe i sig själva är folk alltså. Hur kan man leva i ett förhållande där man är så oviktig? Värderar man sig själv så lågt att man helt lugnt bara accepterar att ha roligt med kompisar går före när den partner man påstår sig älska hamnar på akuten? Nu var det inte farligt i det här fallet men spelar det verkligen någon roll? 
    Jag tycker synd om er Så dåligt med omtanke där man inte ens tycker det är konstigt att partnern inte verkar oroa sig alls. Att vara så betydelselös för sin partner, det är inte kärlek. 


    Mattias och Hannah.
  • Kryddmix
    Anonym (överdrift) skrev 2015-01-17 13:02:56 följande:
    Att enbart livsfara är en anledning är kanske lite överdrivet, men det är väl ganska få saker som man behöver be sin partner att avbryta en fest för? Sjuk kan man väl vara hemma själv. Eller skulle du be partnern vara hemma när du är kräksjuk? Förkyld? För att ni behöver handla mer mjölk? För att tv visar en film du vill att ni skall se tillsammans?
    Ett besök på akuten där man konstaterat att det rör sig om något helt ofarligt är väl knappast så viktigt att man ber sin partner avbryta en fest? Det är att jämföra med ett besök på vårdcentralen, och efter ett sådant besök är det väl ok om man är ifrån varandra en stund?
    Att du ens jamfor akutbesok pga medvetloshet med en forkylning eller annu varre... en film pa tv....  

    Kasta om orden i din fraga... ar en fest sa viktig for dig att du vagrar att avbryta den om din partner behover dig? Tank sa tuppar hon av igen och denna gang slar i huvudet? Det finns en anledning till varfor hon blev rekommenderad att inte vara ensam. Tank sa slog hon i huvudet forra gangen och lakaren rekommenderade henne att inte vara ensam ifall hon fick en hjarnskakning som egentligen ar/visar sig vara hjarnblodning? Och hon ar helt ensam? 

    Alltsa forlat men ni far situationen att lata som om inget har hant. Forestall er istallet det varsta och ni inte ar dar? Kan ni gora det ena sa kan ni sakert gora det andra. Jag personligen tycker att det finns hur manga anledningar som helst att kunna be sin partner avbryta en fest for. En fest ar inte sa viktig.
  • molly50
    Kryddmix skrev 2015-01-17 18:38:42 följande:
    Att du ens jamfor akutbesok pga medvetloshet med en forkylning eller annu varre... en film pa tv....  

    Kasta om orden i din fraga... ar en fest sa viktig for dig att du vagrar att avbryta den om din partner behover dig? Tank sa tuppar hon av igen och denna gang slar i huvudet? Det finns en anledning till varfor hon blev rekommenderad att inte vara ensam. Tank sa slog hon i huvudet forra gangen och lakaren rekommenderade henne att inte vara ensam ifall hon fick en hjarnskakning som egentligen ar/visar sig vara hjarnblodning? Och hon ar helt ensam? 

    Alltsa forlat men ni far situationen att lata som om inget har hant. Forestall er istallet det varsta och ni inte ar dar? Kan ni gora det ena sa kan ni sakert gora det andra. Jag personligen tycker att det finns hur manga anledningar som helst att kunna be sin partner avbryta en fest for. En fest ar inte sa viktig.
    Mattias och Hannah.
  • Anonym (essie)
    molly50 skrev 2015-01-17 13:43:15 följande:
    Fast nu har ju TS skrivit att hon var chockad och förvirrad efter att hon varit avsvimmad.
    Och då är det kanske inte så konstigt om hon inte kan kommunicera helt tydligt heller.
    Och när hon säger till sin pojkvän att hon är ledsen och rädd och berättar vad som hänt så borde väl det vara tillräckligt för att hennes kille självmant ska vilja åka hem,av eget intresse,för att se hur hon mår.
    Bryr man sig det minsta om sin partner så vill man väl det.
    Jag hade gjort det och även min man.
    Nej och det förstår jag (att hon inte kommunicerade på ett bra sätt just då) men jag tycker det är att verkligen överreagera att bli så pass sur för en sån sak, det var ju faktiskt inget allvarligt. Jag tycker bara inte det är så stor grej. Hon förväntade sig något av honom som hon inte lyckades kommunicera, blir sedan sur när han inte ger henne det för att han inte uppfattade situationen på samma sätt. Inte något konstigt om hon blir lite ledsen men att reagera som hon gör tycker jag bara är överdrivet. Men men, vi är alla olika och man får tycka olika. 
Svar på tråden Hjälp! Min pojkvän brydde sig inte att jag var på akuten!