IVF - 2015

Hej!
Kul att se en aktuell tråd om ivf!. Jag och sambon gör vår första ivf efter några års försök, inklusive ett år på Pergotime utan resultat. Jag är 38, sambon 43. Han har barn sen tidigare, men inte jag. Känner mig därför ganska ensam i detta ibland.

Äggutaget var den 2/2 och ET den 5/2. Är alltså på ruvningsdag 4 idag om jag förstått det hela rätt, och det sticker lite och molvärker. Usch vad man oroar sig! Rör man sig för lite, rör man sig för mycket, borde man äta nåt annat, borde man göra nåt annat osv osv. Sega dagar! Har testdag den 26/2 så det är verkligen evigheter kvar!

Amj77>> Samma sits som dig, nästan. Mina andra ruvardag idag. Fick ET i lördags (7/2) och hade ÄP måndagen dessförinnan, dvs 2/2. Mitt första ivf efter att ha försökt med pergo, har en liten kille sedan tidigare. Håller tummarna för oss (och alla andra här inne, såklart!)

Nu har jag varit och tagit de blodprov som ska skickas med remissen till Falun (hiv, hepatit osv). Min man ska även han ta sitt denna vecka. Vi fick remissen för någon vecka sedan men har helt enkelt inte kommit iväg och tagit dem, men nudå. Väntetiden är 1-3 månader, så jag hoppas att vi får börja innan sommaren iallafall. Vi har högkostnadsskydd på Apoteket och på besöken på kliniken och det vore ju väldigt bra om vi hann ta ut mediciner innan den går ut i september!

Hoppas ni hinner börja innan sommaren! På SU där jag går sa vår bm att dem kanske inte skulle ha stängt i sommar, men hoppas såklart vi lyckas innan dess.

Åh hoppas ni andra får innan sommaren. Idag är jag på spraydag 2. Det känns bra än så länge och den smakar som vanlig nässpray

bergamott83>> hoppas det fortsätter bra, man är ju lite orolig för biverkningar av allt man ska ta.

Idag började jag ta provera och på måndag blir det att börja spraya med suprecur. skönt att komma igång nu.

Hejsan!

Hoppar in här. 

Jag (kvinna) och min sambo (man) har försökt att få barn i ca 1,5 år och vad vi vet av har det aldrig tagit sig. Gick på en utredning där vi fick reda på att det var pga manlig faktor som det inte tagit sig. Få och slöa simmare. Trots att vi förstod att det var någonting som var fel då att göra barn blev till ett jobb det sista året, blev vi ändå väldigt ledsna och förtvivlade. Speciellt min sambo såklart. Men visst vart det skönt att äntligen få veta och ta det därifrån. Remissen gick vidare och vi fick snart veta att vi blev uppsatta på IVF kö i landstinget i 3 månader som sedan resulterade i 5 tyvärr. Men nu närmar vi oss. 3 veckor kvar efter all denna längtan så ska vi äntligen få göra vår allra första IVF/ICSI (korta metoden).  Jag håller tummar och tår att det tar sig på första försöket. Jag är 26 år och min sambo 32. Jag var fullkomligt frisk under undersökningarna och allt såg fint ut i äggledare m.m. Hoppas att mina ägg kommer att bli lika fina och befruktade när det väl är dags. Just nu känner jag mig nervös då jag är sprut-rädd samt att jag inte har kontroll över situationen (kontrollfreak) Man vet ju faktiskt inte hur ens kropp reagerar på hormoner osv.. Måste på något sätt vila bort dessa oro tankar fastän jag vet att det kanske hör till lite grann och är väldigt vanligt.

Hur går det för er andra?? Vill gärna följas =)

elfia>> välkommen in. Kommer troligen bli ICSI för oss också, då sambons simmare låg på gränsen gällande antal. dock var dem starka och bra annars.
kör den långa dock.

Tack så mycket Gweny :) Missförstå mig rätt nu, men det känns skönt att inte vara ensam på denna resan. Vilka kämpen vi är ha? Helt otroligt!!! Känns gott att få börja stappla in på FL och få skriva av sig och peppa varandra.

Starka och bra simmare låter ju väldigt positivt fastän de ligger på gränsen kan jag ju tycka:) När börjar ni med den eventuella icsin? Hur känns det för dig? Har ni försökt att skaffa barn länge? (Ursäkta ifall du redan har skrivit om det i denna tråd,dåligt minne här)

Det är planerat för v.12 om allt går som planerat! Spännande & nervöst på en gång. Vi har försökt i 2 år till våren. Ett ma på vägen, var tufft.