Otrogen en gång - nu är jag gravid...

Nej, det tänker jag inte göra- Är egentligen helt emot abort (förutom om det är allvarliga fel på barnet) så jag är lättad över att jag slipper göra det.

Ja, du har rätt i at det bästa vore att säga sanningen nu. Jag brukar tänka/säga att jag skulle kunna förlåta om min man vore otrogen mot mg, men det här kan ju ha ¨fått ganska allvarliga följder... Vill ju inte att mitt barn ska få lida.

Åh, det här ska ju vara en lycklig tid, istället mår jag bara dåligt och gruvar mig för hur det kommer bli när barnet är fött. Tänker att jag kanske i alla fall ska vänta tills barnet är fött, har jag tur är det en liten kopia av min man och då finns egentligen ingen anledning att säga något. Eller...?