Anonym (Viva kärlek och bra sex) skrev 2015-02-12 21:52:44 följande:
Jag ger mig inte. Jag försöker en sista gång att förklara:
"Älskling, nej det såg jag inte." LÖGN, du hade sett, men orkade inte.
"Älskling, jag läste att bilar kommer att falla i pris". LÖGN, du har inte läst nåt, du bara använde det knepet för att retoriskt argumentera emot den nya Corollan som din partner vill titta på.
"Det ska bli jättetrevlig". LÖGN, du gillar ju inte Fredrik och Louise.
"Jag spolade visst". LÖGN, du vet att du inte spolade.
"Åh vad kul att se dig" LÖGN!
Vi ljuger jämt. Men att vi ljuger just om sex. Det är då det ultimata sveket. Lögnernas urmoder. Den största synden.
Jag tycker att detta är intressant att diskutera på ett högre plan. Att skrika syndare till mig tillför inget till diskussionen. Särskilt inte i den kakafonin som det blev.
Så övertyga inte mig med moralregler som kanske var relevanta i en annan tid. Blow me away mig med intelligens och samtidsinblick.
OK. Jag har själv varit otrogen. Ljugit. Mycket. Det blev aldrig speciellt bra av det. Sen ett år tillbaka ungefär har mitt äktenskap fallit samman. Jag går i terapi. Jag försöker att ljuga så lite som möjligt i alla frågor. Men speciellt för dem som jag tycker om. Det handlar en del om moral, visst, men framför allt för att livet blir så mycket bättre när jag inte ljuger. Mina relationer blir så mycket djupare och bättre och mer... mer. Det tror jag och hoppas att du har med din fru nu när du är ärlig. En chans för henne att ruckas lite, att kanske bli mer än den ganska stagnerade människa som du beskrivit.
Är detta hat TS så ger jag upp, då får du ha det så bra i din lilla medlemstråd.