Jag är en reko man och far. Men nu är jag värd att älska med nån annan.

TS. Jag förstår dig mycket väll...

Ett äktenskap är en berg och dal bana och ibland kan dalarna vara ganska djupa. Det betyder inte för den sakens skull att jag skulle ville lämna min fru, vi har ju mycket tillsammans och det mesta är bra.

Det var ett tag sedan, men då hade jag någon slags affär vid sidan om. Det blev mycket närhet (kramar, hånglande, och sådant), dock aldrig någon sex. Det var en stor svacka i vårt äktenskap då och jag tror faktiskt inte att den hade överlevt utan det. Det gjorde att jag mådde ganska så bra och lät bli att bråka hemma och hittade någon inre styrka att efter ett tag börja om hemma och få ordning på vårt äktenskap igen.

Jag kan förstå alla som tycker att det är moraliskt förkastligt, eftersom det bryter med en av grundprinciperna i äktenskapet, men jag kan också förstå om man känner att det är ända utvägen.
Sedan måste man beredd att ta konsekvenserna, kommer din fru att få reda på det och lämnar hon dig, då är det risken du har tagit och ska du inte gnälla sedan.

Jag tänker inte fördöma människor som har en affär, jag kommer dock inte ha så stor medlidande heller om de sedan står ensam, det är risken som ingår i spelet.

Men hur ärliga är alla ni andra? Hur många är det inte som skriver här utan att ens partner vet? Varför postar alla "ärliga" människor anonym?
Inte att jag vill säga att en affär är samma sak som att chatta lite om sex på detta forum, men någonstans blir det lite hypokrit. Det finns inte många som är 100% ärliga.
Förmodligen kommer hans fru bli rätt ledsen om TS lämnar henne för att kunna ha sex med andra och hon kommer också att bli ledsen om hon upptäcker att TS har vänstrat. Eller så gör han ingenting och då är det han som känner sig olycklig.

TS försöker att hitta en lösning som gör att han själv mår bättre utan att skada sin fru, i ett läge där det känns uteslutet att de kommer att hitta en gemensam lösning. Detta är inget man ska göra lättvindigt, men jag förstår att det i något läge kan kännas som en utväg.

Bra skrivit! Jag tror att du har rätt där.

Jag håller med helt och hållet! På samma sett skulle det ju underlätta om allt med sex var mindre tabubelagt, om man bara skulle kunna fråga någon, "ska vi ha sex?", precis som, "ska vi fika?".

Tar det bort spänningen i livet? Nej, det tror jag inte, det behövs fortfarande förförelse för att få någon att säga ja och även då kan man inte vara säkert. Precis som det kan vara spännande att bjuda någon på date första gången.

Blir lite kladdigt kanske  
Kanske bättre med sex först och en fika sedan (eller tvärtom).

Fast det kan ju vara trevligt att smeta ut grädden i en semla över kroppen...