Att få barn :)

De första dygnen, kanske första veckan, klarade man sig sömnmässigt på hormoner och lyckorus. Men efter det var jag tvungen att sova på dagen när bebisen sov, för att orka. Inte varje gång men i alla fall ett par timmar, annars var man inte människa
Det minns jag som tufft när han slutade sova middag, för det var ju så skönt att få den där vilan på dagen!!

Annars var väl de stora förändringarna att man hade någon annan att ansvar för i första hand jämt och alltid!
Kan inte få sovmorgon när man vill, kanske inte hinner luncha med kompisen för att bebisen sovit lite för länge och måste äta så att man missar bussen osv.
Men störst av allt är ändå kärleken och glädjen! Jag har en son som är snart nio och han är en grymt kul kille, det är roligt att ha barn!