Vart tog lusten vägen?
Jag har varit tillsammans med min sambo i tre år. Han är min drömman på alla sätt och vis och jag är oerhört lycklig med honom. Allting funkar jättebra, förutom sexlivet. Jag har noll och ingen lust att ha sex! Jag vill kramas, pussas, känna närhet, gärna ligga naken hud mot hud - men det är som att sexlusten är helt blockerad. Ibland kan jag känna mig lite upphetsad och någon minut, men sen försvinner det. Det var säkert ett år sen jag var riktigt kåt och jag saknar det!
När vi väl har sex (brukar gå flera veckor emellan) så är det inte alltid det funkar. Ibland kan jag genomföra akten men utan att njuta, andra gånger funkar det inte alls (gör för ont trots glidmedel) och vi måste avbryta (och jag känner mig värdelös!) Senaste halvåret har jag bara njutit av sex ett fåtal gånger. Det är jättetrist!
Min sambo är toppen och pressar mig aldrig, det är jag som pressar mig själv ibland (med blandat resultat). Dock tar han inte längre initiativet som han brukade, vilket jag förstår för han vill väl inte bli nobbad hela tiden...
Vet inte vad jag ska göra?! Är rädd att jag har fått vaginism eller nåt liknande. Är så ömt ibland och kan göra riktigt ont. Men samtidigt kanske det helt enkelt blir ömt eftersom jag inte blir tillräckligt upphetsad.
Jag har ätit anti-depp och tagit p-piller (numera p-ring för att se om det blev nån skillnad med lusten - det blev det inte) sedan flera år tillbaka så jag vet att sex kan funka trots medicineringen som ju annars skulle kunna vara en bov i dramat. Min sexlust har dock aldrig varit hög men den brukar i alla fall inte vara tvärdöd som nu. Förr har jag kunnat "komma igång" med lite hjälp, men nu funkar inte det heller.
Är inte jättesugen på att diskutera problemet med en läkare för att ev få byta anti-depp (dels känns det pinsamt, dels funkar den här anti-deppen väldigt bra mot min ångest).
Tips?!
Nån som varit i samma sits? Hur löste ni det?