Min fru blir arg för allt jag gör

Jag behöver råd hur jag ska hantera min fru. Hon blir arg på mig för allt. Det händer varje dag. Idag har hon varit arg för att jag skulle ta ett foto men det tog för lång tid, det är orättvist att jag inte behöver ta hennes medicin, jag tar hand om hunden för mycket, hunden hårar för mycket, jag dammsuger inte tillräckligt ofta, jag tycker att vi ska ha "fel" bredband. Kan vara nåt mer också.

Visst, jag är inte dummare än att jag förstår att hon mår dåligt pga nåt. Men jag får inte veta riktigt vad känner jag. Försöker fråga henne om jag gör nåt som inte funkar för henne och vad jag kan göra för att hon ska må bättre, men då kommer allt igen bara.

Visst, kanske är det så att hon vill att jag ska göra allt som hon är arg på, men en del saker kan jag ju faktiskt inte påverka. Och när hon inte är arg så verkar inte dessa saker vara något problem. Men visst, jag är inte guds bästa barn... jag är nog ganska dålig på att plocka fram dammsugaren. Å andra sidan så tar jag hand om allt som bilar, cyklar, räkningar, kontakt med olika företag som försäkringsbolag, och jag lagar oftast mat och bakar. Gör ja inte det kan hon mycket väl bli arg. Bakar jag fel bröd blir hon missnöjd...

Jag har ju tänkt att leva resten av livet med denna kvinna, men ärligt så är det inte så j-vla roligt med alla konflikter, för det slutar ofta med att jag biter tillbaka då jag brukar tröttna efter 2-3-4 saker som hon är arg och klagar på beroende på dagen.

Vad gör man? Har nån klarat ut en sån här situation nångång? Betyder det att hon inte älskar mig? Har hon egentligen tröttnat, fast hon inte säger det?

I vilken ålder är ni o hur länge har ni varit gifta? När jag läser hur ni lever är nog min första tanke att VARFÖR vill man fortsätta i ett sådant förhållande? vinner det lilla goda över dagens hel...stimmar? eller vågar inte männen idag ta steget o säga "nu skiter vi i dethär o skiljer oss"? Kanske det är det som skulle behövas för att hon ska verkligen inse vad hon vill o känner? Kanske det är så, att en separation är det rätta? man har bara ett liv o har rätt att må bra i det o leva, andas, tala, utan att i sitt eget hem 24h tassa på tå för någon som kan få ett utbortt om du nyser fel ex...värt o tänka på.

kan det vara att det är väldigt jobbigt för henne med den cancersjuka mamman?