Vill inte bli Pappa!

Det var vad min kk slängde upp i ansiktet på mig när jag var 17 år, gick gymnasiet och planerade framtiden där föräldraskap ännu inte ingick på 10 år...trodde jag. En månad efter min 18-årsdag föddes min och min dåvarande kk's dotter, skapad under några blöta gymnasiefester, med en tjej jag knappt kände utöver vårt knullande. Jag var själv lika ung, dum och vild och vi hade alltid oskyddat samlag på fyllan så den uppkomna situationen var naturligtvis lika mycket mitt eget fel. Den ångesten, skammen och självkritiken var svintuff att hantera i några år. Men jag kan inte påstå att jag var glad, kände mig inte mogen och redo och ville verkligen inte bli pappa redan då. Idag har jag och min äldsta dotter bra kontakt. Men vägen dit har varit tuff.

Jag och min nuvarande fru blev gravida med tvillingarna under ett av våra allra första samlag så jag kan inte påstå att första känslan var "behålla". Men där fanns ändå kärlek och mer känslor än enbart de sexuella med i bilden så det löste sig självt och beslutet att behålla var väldigt gemensamt.