Varför gör ni det så jävla omständigt?

Men, TS, du sitter väl inte och tror att det du läser på Familjeliv är representativt för all föräldrar i hela Sverige?
Det har aldrig slagit dig att alla de som inte gnäller, och som inte tycker att det är så svårt, de har ju ingen anledning att skriva och söka stöd och hjälp, så de syns ju inte.
Du ser ju bara de som skriver här, och så gör du det klassiska misstaget och tror att de på något sätt är representativa.

För övrigt föredrar jag trådar där folk är oroliga och söker stöd än trådar som har startats bara för att gnälla på andra människors föräldraskap.
Ödmjukhet, respekt och tolerans, TS, det gillar jag och det finner jag ingenstans  sin tråd.

Men du vet, människor är olika. Vissa är osäkra och lite nojiga till sin natur. Och även de blir föräldrar ibland. Så de som nojar och oroar sig för allt när det gäller barnen, de gör nog det när det gäller allt annat också. De är sådana. Tror du att du kan förändra deras personligheter med den här tråden?
Ödmjukhet, TS, ödmjukhet.

Alla gör olika. Du skriver att du lämnar ditt spädbarn till barnvakt. De som väljer att inte göra det kanske inte alls "gör det svårt", utan de är helt enkelt pålästa om anknytning och hur spädbarn fungerar och väljer därför att inte stressa bebisen med barnvakt.
Träffa farmor och farfar kan bebisen göra ändå med sina föräldrar närvarande.

Vid upprepade tillfällen kan det bli ett problem, jo. Och det blir en stress för bebisen. Anknytning är liksom något verkligt. Inte något "hit och dit".

Bebisen har större behov av sina föräldrar än vad svärföräldrarna har av bebisen.

Ja, det viktigaste verkar vara att "leva som förr" och att svärföräldrarna får sin vilja igenom. Bebisens behov verkar inte prioriteras så högt. Sorgligt när högsta prioritet handlar om att visa omvärlden att man lever som tidigare och att ingenting ska behöva ställas in p.g.a. en bebis. Verkar lite bajsnödigt, faktiskt.

Ja, det är en klassiker att dra upp det där med "andra länder", utan att specificera alls. I många "andra länder" lever man ihop med hela sin familj och släkt och bebisen har därmed fler anknytingspersoner.
Sen är förvisso dålig anknytning ganska vanligt dessutom.

Jaså? Jag tycker snarare att man blir hudflängd om man inte nöjer sig med max 3 månaders föräldraledighet som mamma och sen överlämnar till pappan eftersom man har ett liv att leva och man måste vara på jobbet eftersom man är så jämställd. Suck. Se bara på den här tråden. Akta dig att ens tänka tanken att mamman kanske är lite, lite, lite mer oumbärlig den första tiden eftersom hon har maten inuti sig. Då är man körd och född på stenåldern, tydligen.