Varför gör ni det så jävla omständigt?

Haha man gör som man vill men jag har också svårt att förstå varför man vill att det ska vara svårt och har funderat över det många gånger när jag varit hemma hos bebisföräldrar.

Bebisen måste ha en speciell snuttefilt. Spelar ingen roll att den kommer bort hela tiden och vi får springa runt i huset och leta hysteriskt i 45 minuter medan ungen gallskriker och att vi hatar det, men bebisen MÅSTE vänjas vid en speciell snutte.

Bebisen måste ha trygga välkända läggningsrutiner. Spelar ingen roll att vi måste binda upp oss båda föräldrar minst 2 timmar varje kväll och sjunga den speciella nattvisan och läsa den speciella boken och hålla på å tassa ut ur rummet om och om igen för vi trodde att nu sover bebis. (Alternativet ha bebis i famnen tills hen somnar å sen lägg ner hen nånstans är otänkbart).

Bebis måste ha specialgjord puréad bebismat som vi alltid måste ha hemma eller med oss. Det går inte an att bara koka nån random grönsak om ungen blir hungrig, nej herregud inte kan väl bebis äta människoföda?! Eller mat när det är vällingdags enligt vårt väl inarbetade matrutinschema, hur skulle det se ut?

nokla

Äldre 30 Jan 20:53

#122

Anonym (farmor/mormor) skrev 2015-01-30 20:27:23 följande:

Barn, även små barn är anpassningsbara. Så länge de får närhet, mat och trygghet så är det inga problem. Jag har sju barnbarn i åldrarna 3 månader till femton år. Deras föräldrar har sina rutiner med barnen och hos mig gör jag som jag gjort med mina barn. Nej, jag skämmer bort dem mer än mina egna.

Och tänk så bra det går!

Jag har fått träffa alla mina barnbarn första gången på BB. Och jag har förmånen att få låna dem ofta. Deras föräldrar anser att jag är kapabel att sköta deras barn eftersom jag lyckats fostra mina 3. De ger mig inga förhållningsorder om läggtider eller matrestriktioner (ingen har födoämnesallergier). Hos mig är jag och farfar/morfar dom som bestämmer. Och när de återvänder hem till sina föräldrar anpassar de sig till de tider och regler som gäller där.

Barn behöver bara kärlek, trygghet och mat. Allt annat är oviktigt så länge de mest basala behoven fylls.

nokla

Äldre 31 Jan 14:33

#185

Jamen en del ÄR ju otroligt omständliga, med eller utan barn. Min man är sån, han ser inte enkla effektiva lösningar utan stora olösliga problem. Hur ofta som helst får jag säga till honom att ehh... Varför gör du inte bara så här?

Och då kan han också lösa det snabbt och enkelt utan problem, men han är inte speciellt praktisk helt enkelt hans hjärna är bättre på annat. Struktur och rutiner tex, sånt som jag personligen inte kan med. Jag löser problem här och nu snabbt och lätt och han står för den långsiktiga planeringen och projektledarskapet, så kompletterar vi varandra.

nokla

Äldre 31 Jan 18:06

#191

Anonym (Även jag) skrev 2015-01-31 16:49:45 följande:

Även jag som inte har barn,men stor erfarenhet av barn håller med ts. När jag säger att barn inte måste bäras 24 timmar per dygn blir jag nästan halshuggen,men så blir det aldrig här. Inte måste de sova i samma säng heller för så blir det inte här. Och då kommer de inte vara vana med det och därmed inte sakna det ser ni!

Ja eller ett ypperligt exempel på hur man kan krångla till saker i onödan. Bebisar brukar vilja sova tillsammans, fine låt de göra det så har du inga problem. Bebisar brukar vilja bli burna mest hela tiden, fine ta dem på armen eller i en sjal eller sele så har du inga problem och kan fixa med annat med den/de arm/ar du råkar få ledigt. Barn växer å frodas och utvecklas av att vara uppe i famnen, en naturlig del av det vardagliga livet, i ständig kommunikation med en vuxen anknytningsperson. Inte av att ligga för sig själv på rygg i ett hörn medan alla tassar runtomkring för att inte, gud förbjude, VÄCKA BEBISEN!!

nokla

Äldre 31 Jan 18:16

#193

Anonym (så att de) skrev 2015-01-31 18:10:38 följande:

.....så du menar att man ska bära sin unge 24/7? eller får man lägga ifrån sig densamma? Jag har två nu vuxna döttrar och de är trygga, välutbildade och lever i goda relationer och inte f...n gick jag som en afrikansk lantarbetare och bar dem i ett tygstycke.

Jag menar att man ska hålla i sitt barn, på ett eller annat sätt, om och när barnet vill. Om barnet vill bli buret 24/7 så är väl en sjal kanske att föredra framför att ha ett barn hängandes på höften och armen hela tiden, men jag har burit mina barn mycket och ofta med enhandsgreppet för min rygg råkade palla med det ganska bra. Sen började de vilja komma ner och utforska istället, då fick de det.

nokla

Äldre 31 Jan 18:24

#196

Anonym (så att de) skrev 2015-01-31 18:10:38 följande:

.....så du menar att man ska bära sin unge 24/7? eller får man lägga ifrån sig densamma? Jag har två nu vuxna döttrar och de är trygga, välutbildade och lever i goda relationer och inte f...n gick jag som en afrikansk lantarbetare och bar dem i ett tygstycke.

...och förresten så ifrågasätter jag inte att dina barn är trygga, du har säkert mött deras behov jättebra, jag pratar om att krångla till saker i onödan och ja "afrikanska lantarbetare" bär antagligen sina barn som de gör för att det är okrångligt och praktiskt, och de behöver händer fria till att arbeta. Om man vill sitta i ett rum inomhus hela dagen och titta på en bebis som ligger på rygg så kan man ju göra det. Eller så kan man vara ute i naturen, leka med sina andra barn, ha picknick och bygga kojor i skogen.. Vad man nu gillar.

nokla

Äldre 1 Feb 08:01

#215

Batmamba skrev 2015-02-01 00:04:21 följande:

Visst är det bra att lära sina barn att vara självständiga. Men man skapar faktiskt inte sitt eget liv och råder inte själv över sin livssituation. Ingen människa är en ö - på gott och ont. Du gör dina barn en otjänst om du tutar i dem det. Det kommer att slå hårt mot dem om de drabbas av olyckor eller ohälsa - i synnerhet psykisk ohälsa. Det riskerar också att drabba dem på samma vis som den inställningen drabbar dig själv här i tråden - du uppfattas som arrogant och oförmögen att sätta dig in i andras situation.

Men du pratar om barn som får en otrygg anknytning. Att komplicera saker och göra de onödigt omständliga är inte på något sätt en garanti för en trygg anknytning, det handlar om att svara på sitt lilla barns behov och det kan man göra både lätt och praktiskt och oerhört omständligt och komplicerat

Jag tycker tex att den lätta vägen är att bära mina barn, svara på deras signaler direkt innan de börjar gråta, amma och samsova. Detta betyder för mig väldigt små hinder i att leva mitt liv som vanligt, som innan jag fick barn. Lätt. Praktiskt.

nokla

Äldre 1 Feb 09:00

#217

Batmamba skrev 2015-02-01 08:27:58 följande:

Svarar du på rätt inlägg? Förstår inte riktigt vad du menar. Jag håller med dig i vad du skriver i det här inlägget till 100%. Vad har det med TS övertro på förmågan att själv forma sina livsvillkor att göra?

Det är en livsinställning, och jag är benägen att hålla med. Jag styr inte över allt i mitt liv men definitivt över vad jag gör med det jag har fått och vad gäller sånt jag vill förändra har iaf jag fått med mig att man åstadkommer mycket med tex gemensam kamp, fackligt, i hyresgästföreningen, i föräldranätverk etc etc. Ingenting är ödesbestämt, om man inte är nöjd så kämpar man för förändring. Och det är givetvis applicerbart på alla livssituationer en hamnar i och det är också något jag talar om med mina barn. Jag erbjuder aldrig mina äldre barn färdiga lösningar eller fixar åt dem sånt de kan själv, jag bollar med dem och hjälper dem att hitta sina egna verktyg och lösningar och låter dem testa sig fram.

Hur den livsåskådningen skulle göra att man får otrygga barn eller påstå att varje människa är en ö förstår jag inte.

Jag har heller inte läst tråden i sin helhet, det har jag inte tid till, så jag reserverar mig för att eventuellt ha missat något väsentligt.

Varför gör ni det så jävla omständigt?

INNEHÅLL