Varför gör ni det så jävla omständigt?

Där har vi ju verkligen en anledning att dela på föräldraledigheten dock, apropå dina inlägg i granntråden om detta ämne! Nu förstår jag ännu mindre varför du propagerar emot delad föräldraförsäkring? Varför utsätter man sig för att ta hand om ett sådant barn själv i flera år?

Jag har haft det otroligt enkelt med mina barn, men jag sätter mig fortfarande inte i bilen och åker i flera timmar. Det är för jobbigt om bebisen vaknar och börjar skrika. I så fall åker jag tåg eller sover över någonstans på vägen. Men en anledning till detta omständliga är säkert att många föräldrar är väldigt ängsliga i sin roll och får informationer från alla håll hur man ska göra och vad som är bäst och sundast. Att jag har haft det smidigt beror på att jag har sovrat kraftigt i det flödet och vet vilka källor jag litar på. Och så är det nog smart att inte alltid måla fan på väggen heller.

Svar: Det heter omständlig. Vi har tagit över ordet från tyskans umständlich. Det är alltså bildat med -lig, som motsvarar tyskans -lich, och inte -ig som i ständig. Det betyder '(alltför) detaljerad och invecklad' och till det finns substantivet omständlighet.

Det är begripligt att många säger omständig, eftersom vi har orden ständig, beständig, omständighet ? men inget ständlig. Saken kompliceras av att ordet omständighet också finns, och betyder 'sakförhållande som har betydelse i sammanhanget'.

Källa: DN

Det låter onkeligen som att barnet blir ditt alibi för att slippa jobbet ett tag. Så även om det är ett krävande barn (scenariot du målar upp med din bebis önskar man ju inte sin värsta fiende ens) och småbarnstiden flyr iväg ganska snabbt så är det ändå att föredra framför att göra något åt sin jobbsituation. I stället sätter du dig ännu mer i beroendeställning av din man, samtidigt som han slipper ta ansvaret hemma. En bättre lösning är väl rimligtvis att byta jobb?

Men ja - det är off topic. Men jag är så fascinerad över personer som resonerar som du. Och förstår allt mer var alla dessa miserabla inlägg från separerade kvinnor som inte har råd att föda sin barn den sista veckan i månaden kommer ifrån. :(

Lycka till med jobbsökandet!

Så här är det: jag mår inte det minsta dåligt över min personliga situation. Jag har det oerhört bra. Men jag mår dåligt över bristen på jämställdhet i samhället, brister som i förlängningen kommer att drabba mina och dina barn. Därav tjafsar jag med dig och andra, för att månne månne fattar någon annan eventuellt riskerna och problemen med att resonera som du gör. Och det är en vinst för kvinnorna, men ännu mer för deras barn. So - jag har inga problem med dig personligen. Jag har problem med alla som tycker att jämställdhet inte är så viktigt.