Resa till umgängesförälder

Jag skulle säga att då får pappan komma till barnets ort och hälsa på regelbundet, iaf tills barnet är så stor att denne kan flyga själv med visst stöd av flygpersonal. Det beror på barnet när det kan ske.

Kutym är annars att umgängesföräldern står får det praktiska och kostnaden så länge det understiger 10 mil enkel resa, men i ert fall så kommer troligen boendeföräldern få bidra till kostnaden utefter förmåga till det billigaste färdsättet. Men själva hämtningen och lämningen är ufs sak att sköta.

Med så långt avstånd är det ju dock svårt att upprätthålla ett fysiskt umgänge, men umgänge kan vara regelbundna samtal och att regelbundet skypea med varandra också.

Jag tvivlar starkt på att någon domstol skulle anse det vara för barnets bästa att åka 50 mil varannan helg. Möjligen en helg i månaden men det är fortfarande ufs ansvar att hämta och lämna, om han nu inte får dom på att de ska ordna varannan gång eller liknande.

Ang pengarna, att betala utefter förmåga skrev jag. Det betyder just det du skrev.

En enkel googling om fördelningen av kostnader vid umgängesresor gav detta:

www.socfamratt.se/samarbetssamtal/samarbetssamtal-sol/577-resekostnader-vid-umgaenge

lawline.se/answers/12337

Kan ju iallafall ge underlag för era diskussioner kring detta.

Jo, en resa på 2x50 mil 2 ggr i månaden är självklart ett problem för ett mindre barn och är knappast det bästa för barnet.

Det går inte att generalisera i fall där lagen lämnar utrymme för anpassningar efter det aktuella fallet. Vilket också är meningen - man utgår från individen. Och i det här fallet skulle knappast pappan få igenom vh med det avståndet. Däremot skulle säkert längre perioder på lov och semester fungera.

Ja, den har jag missat, tack, jag ska kolla upp det. Jag är fullt medveten om att en boendeförälder ska göra vad denne kan för att främja umgänget. Mina barn är stora nu så de sköter umgänget själva med sin pappa men när de var yngre frågade jag vad mina skyldigheter var och de var i stort sett att erbjuda umgänge, inte försvåra och inte neka.
Eftersom sträckan understeg tio mil enkel resa så hade jag inga skyldigheter att vare sig betala eller ombesörja skjuts till och från. Att jag sen gjorde det ändå är en annan sak, det var viktigare att barnen fick träffa sin pappa än att tjafsa om hämtning/lämning.

Umgängesföräldern har också en del skyldigheter. Det går inte bara att flytta och sen tro att boendeföräldern ska ordna med umgänget.

Menar du på allvar att man tvingar en 2-4-åring att resa 100 mil varannan helg? Om det är så, så måste jag säga att den domen ställer väldigt höga krav på ett väldigt litet barn. 

Men visst - finns det en sån dom så tror jag dig. Har dock svårt att det skulle vara en norm att döma till den typen av resor.

Umgänge

15 § Barnet skall ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Umgänget kan ske genom att barnet och föräldern träffar varandra eller genom att de har annan kontakt.
   Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt möjligt tillgodoses. Särskilt förordnade vårdnadshavare har ett motsvarande ansvar.
   Barnets vårdnadshavare har ett ansvar för att barnets behov av umgänge med någon annan som står det särskilt nära så långt möjligt tillgodoses.
   Om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna och skall umgås med en förälder som det inte bor tillsammans med, skall den andra föräldern lämna sådana upplysningar om barnet som kan främja umgänget, om inte särskilda skäl talar mot det. Om barnet skall umgås med en förälder som inte är vårdnadshavare eller med någon annan som står barnet särskilt nära, skall upplysningar enligt första meningen lämnas av vårdnadshavaren. Lag (2006:458).

15 a § På talan av en förälder som vill umgås med sitt barn får rätten besluta om umgänge mellan barnet och den föräldern. En sådan talan får också föras av socialnämnden.
   På talan av socialnämnden får rätten besluta om umgänge mellan barnet och någon annan än en förälder. Vid bedömningen av om en sådan talan skall föras skall socialnämnden särskilt beakta barnets behov av umgänge med sina morföräldrar och farföräldrar och andra som står barnet särskilt nära.
   Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, får de avtala om barnets umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med. Avtalet skall gälla, om det är skriftligt och socialnämnden godkänner det. Lag (2006:458).

15 b § Om barnet bor tillsammans med endast en förälder, skall den föräldern ta del i kostnaderna för de resor som föranleds av barnets behov av umgänge med den andra föräldern. Det skall ske efter vad som är skäligt med hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och övriga omständigheter.
   En dom eller ett avtal om kostnaderna för resor kan jämkas av rätten för tiden efter det att talan har väckts, om ändring i förhållandena föranleder det. Lag (1998:319).

15 c § När rätten beslutar om umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med, får rätten, om barnet har behov av det, besluta att en person som utses av socialnämnden ska medverka vid umgänget (umgängesstöd). Ett beslut om umgängesstöd ska gälla för en viss tid.
   Innan ett beslut om umgängesstöd meddelas ska rätten inhämta yttrande från socialnämnden.
   Socialnämnden ska efter rättens beslut om umgängesstöd utse en viss person att medverka vid umgänget.
   Socialnämnden ska följa upp hur umgänget fungerar och verka för att stödet inte består längre än nödvändigt. Lag (2010:740).

Ovanstående är från föräldrabalken. Det är rätt att bf ska bidra till reskostnaderna utefter sin förmåga.
Det står också att umgänge inte måste vara att de träffas samt att båda gemensamt ska främja umgänge.

Att flytta 50 mil är inte att främja umgänge men det kan så klart finnas förklaringar till varför en förälder anser sig ha skäl till att flytta så långt bort.