• osynlig83

    hur mycket ansvar ska ja behöva ta

    Vet inte var ja ska börja. När jag gifte mig med min man visste jag han var researbetare. Det funkade bra tills ett år sen ungefär.

    Har hjälpt till med hans dotter när han var och jobbade för hennes mamma var riktigt psykiskt sjuk.

    Sen urartade allt. Han tog dottern från hennes mamma och krävde kontaktperson från socialen om dottern skulle få träffa mamman ,plus ensam vårdnad. Det tyckte jag var helt rätt pga av omständigheterna.

    Men sen kom det jobbiga ,han lämna över allt på mig. Under nästan ett halvår jobbade han 6 dagar i veckan borta förutom en veckas semester. Då skulle jag ta hand om allt själv inklusive dottern som inte fattade varför hon inte fick vara hos sin mamma. Ordnade jag inte så dotterns mormor el farmor kunde passa henne hade jag haft henne hela tiden. Sen lovade han socialen och dottern han skulle jobba hemma och gjorde det en månad typ. Sen fick han reda på av socialchefen , att så länge han ordnade bra ställe för dottern under tiden fick han jobba så. Då ändrade det sig igen han jobbade en vecka va hemma en va borta två hemma en sen jobbade tre var hemma två. Och nu har det vatt tre veckor igen.

    Tycker inte detta e rätt iomed han har ensamvårdnad o hennes mamma ej har henne mer än 2 h i veckan. Jag får ta mer ansvar än jag mår bra av.

  • Svar på tråden hur mycket ansvar ska ja behöva ta
  • osynlig83

    Jo jag har sagt jag inte orkar så mkt. Men visst kan ställa upp nga dagar.

    Men det spelar ingen roll
    säger ja till, blir  han bara arg o tycker jag klagar på han.
    Vilket jag iof gör,
    men jag försöker reda ut det. Men slutar alltid att jag blir ledsen och han vägrar kommunicera och blir arg. Och säger måste ju jobba annars kan vi inte bo i huset.

    Våddå hellre vara tsm och bo i en lägenhet, än inte träffas nästan alls tycker jag.

    Sen  är jag inte sån man kan  inte ändra sig direkt förren man får nytt jobb. Men han söker ju inga jvanliga jobb för han säger han inte vill jobba så.

    Tycker faktiskt synd om dottern, under hela seperstionen från mamman, fanns han inte där ,när hon behövde som mest tröst.
    Då lät det
    jag kommer kanske få fast arbete här men det är  ju bara 3 månader kvar av 5 typ. Plus det  är researbete. Jag trodde då han skulle om nåt söka annat jobb under tiden pga av henne. Men ne.

    Särbo tänker jag inte bli, flyttade 36 mil för bo med honom. Så flyttar jag flyttar jag tbx.

    Är besviken ledsen arg och vet inte hur man pratar med han längre. Jobbigt när man älskar någon att det är så

  • osynlig83

    Ne vi har inga gemensamma för jag e rädd det ska bli så den inte träffar sin pappa så mkt då, så tänker inte skaffa förren vi rett ut detta.

    jo ska försöka tänka ut ett bra sätt lägga upp det på. Män verkar inte prata samma språk som vi kvinnor precis. Tack för era kommentarer Skrattande

Svar på tråden hur mycket ansvar ska ja behöva ta