Erfarenheter kring nattmat, egen säng och eget rum.

Min äldsta dotter hatade också spjälisen. Bytte till madrass på golvet när hon var runt 15-16 mån, funkade mkt bättre.

Bägge mina har jag fått sluta amma på natten, det har inte gått över av sig själv. Jag tycker det har varit lättare att få den som hade napp att somna om utan att amma än den som inte hade napp, så jag skulle inte rekommendera att ta bort den (först sluta med mat iaf).

Ettan sov lite blandat i spjälsäng och vår säng till han var ca 1,5 då fick han eget rum med en vanlig 90 säng. Ville han till oss kunde han då enkelt gå till oss själv och blev det trångt kunde en vuxen sova i hans säng.

Tvåan sov aldrig i spjälsäng utan sov mellan oss fram till ungefär 1,5 då hon fick eget rum och egen stor säng. Bra stolt över att ha lika som storebror!

Napp har de aldrig haft men det verkar vara en grej som strular till nätterna för en del. Ettan åt aldrig på natten efter avslutad amning runt ett. Tvåan kunde nog få en nattvälling upp till tvåårsåldern. Vi pallade inte med att bråka om det. Men hon är som folk hon med nu och äter inte på nätterna.

Nej jag tror att man på natten får man tvinga bort, mer eller mindre, för det blir en vana, inte ett behov.

Eget rum och egen säng kan man ju vänja vid successivt. Sonen och jag samsov första året men runt 8 månader började vi lägga honom i spjälsängen på kvällarna, fram tills vi gick och la oss. Då lyfte jag över honom till mig när han vaknade. Sen samsov vi i hans rum så det var ju bara att flytta ut ur det rummet för mig.

Tack för svar.

Alltså jag har ju inget emot varken att han sover hos oss eller äter på natten. Det är ju mest folk runt omkring som har ont av det haha. Men det är klart nån gång får man väl börja låta han sova ensam sen om han sover i vårt rum längre har jag inget ont av.

Är lite rädd av tanken att han ska ligga alldeles ensam i eget rum haha, men det kommer säkert gå bra den dagen.

Får väl börja så smått med att se på dagarna om han vill vila i sin säng ( inte spjälsängen då för det går bara inte) och sen successivt vänja in med natten med.

Mycket kring alla rutiner och mycket hur andra gör snurrar i mitt huvud. Jag vet att alla gör olika men har bara så svårt att fokusera på vad som är bäst för oss.

Sen tycker man att man har lyckats med att få till bra sovrutiner och helt plötsligt ändrar han sig och man får börja om. Men jag antar att det är så det är. Allt blir nog bra med tiden.

Det märks på mig att jag är en förstagångs mamma va? ????

Skulle ni förresten vilja berätta hur era kvällar ser/såg ut? Lägger sig barnen alltid vid samma tid?

Min son är som sagt uppe länge ofta. Vi försöker lägga honom men han är inte trött. Problemet ligger säkert hos oss som föräldrar att vi visar han för dåligt att nu ska man sova. Jag tycker att vi försöker trappa ner framåt kvällen men vi kanske missar nåt?

Men strunt i alla andra!

Så länge ni och barnet mårbra så är det helt oväsentligt hur ni sover.

Har ni en tydlig läggningsrutin? Som steg för steg visar att det är läggdags, tex pyjamas, välling, tandborstning, saga?
Sen måste ni ju vara flexibla i när ni lägger honom utifrån hur han sovit på dagen. Att lägga ett piggt barn skapar bara frustration.

Apropå äta på natten så rekommenderar dom att sluta med det när tänder kommer för det förstör tänderna med nattamat.Ge bara vatten istället om han vill ha flaska.
Annars tydlig läggningsrutin på kvällen,ha mörkt i sovrummet när det är sovdags,ej börja tända lampor o sånt mitt i natten.Även lugn o ro viktigt,typ viska eller inte prata alls.
Växasäng började vi med när sonen började klättra ur spjälsängen,,då kändes det onödigt ha en spjälsäng.

Å justdetja.att ha en viss tid när man får sova middag kan också vara bra.tex hade vi mellan 13-15,om han inte hade somnat efter kl. 15 så fick han vara vaken till läggdags.

Vår son gillade inte spjälsängen, han stördes av de hårda spjälorna när han snurrade runt. Så vi bytte till en resesäng, funkar super för oss

Tydlig och tydlig . Vi har inte varit stenhårda kan jag väl säga. Utan efter kvällsmaten har vi tvättar av honom och då tagit på pyjamas även om det inte är nära läggdags.

Sen är det alltid lek däremellan.

Ser själv när jag skriver att vi måste ha fastare rutiner och inte bara ge efter.

Vi lägger alltid vid samma tid för det funkar för oss. Middag vid 16.30-17, gröt vid 18-18.30, på med pyjamas och borstar tänderna, vid 18.50-19 går vi in i sovrummet, tänder ett ljus och släcker lampan, pratar lite om dagen och att det är dags att sova, börjar sjunga samma vaggvisa jag alltid sjunger om och om igen, när jag börjar sjunga lägger han huvudet tillrätta mot min axel och lägger armarna om min hals, jag blåser ut ljuset, fortsätter sjunga och går runt med honom i famnen, till sist sträcker han sig efter sängen så lägger ner honom, han bökar runt en massa och brottas med sin docka, jag fortsätter sjunga, går ut och vid 19.20-19.30 sover han . Han är 16 månader!

Hans pappa nattar lite annorlunda men typ samma, skillnaden är väl att jag sjunger mer och sitter kvar en stund och sjunger efter att jag lagt ner honom . Ibland vill han komma upp i famnen en stund igen eller dricka lite vatten innan jag går ut.

Vi lägger oss jämte honom och ger han välling. Iblanda så kan han vara envis och inte vilja sova fast att vi lagt ner honom några gånger så då låtsas vi sova. Då kryper han runt lite själv. Ibland tröttnar han efter 5 min men det kan oxå ta upp till 1,5 timmar innan han sover.

Ska verkligen skapa bättre rutiner kring läggdags. Tror oxå jag slänger bort spjälsängen och istället introducerar honom för en vanlig säng om någon månad.

Som sagt har han vilat tidigt på förmiddagen så blir han ibland dödstrött sent runt 16.30-17. Det går inte att hålla honom vaken men låter det endast bli 20 min då.

Så mysigt det låter. Stänger ni dörren om honom sen så det är helt mörkt? Vi har ofta lite öppen och då kommer det ju in ljus och det är kanske inte heller så bra.

Nej min stora uppgift för veckan blir att få till rutinerna både för min och hans skull. Jag pluggar och orkar inte längre sitta uppe halva nätterna utan hade känts enormt skönt att då kvällarna tillbaka.

Min dotter sov illa första året och åt 1-10 gånger per natt från flaskan. Sov i sin säng brevid oss, i vår säng mellan oss och på mig i omgångar. Vakna av att jag vände på mig.

Först avvände vi med välling, tog två nätter, inte mycket skrik med snutte och tutte (VARFÖR gjorde vi inte detta tidigare?!)

Veckan efter flytta vi in hennes säng till hennes "nya" rum som vi måla om och satte upp mycket djurtavlor. Sov genom natten direkt.

Det har alltid tagit timmar att söva henne så jag prova en dag att gå in med henne, be om en puss och om hon kan vinka natti till mamma. Hon söver sig själv både på dagen och för kvällen sen den gången, aldrig ett tjut.

Man måste bara prova. De är så värt.

Glömde tillägga, hon blev nyss 1,5år gammal. Lägger sig kl 21 och sover till 09:20. Sover ca 2h på dagen.

Ja det är mysigt . Och tydligt att han vet vad som är på gång, särskilt när jag börjar sjunga. Vi har alltid hans dörr på glänt, men för att undvika att för mycket ljus hittar in så släcker vi ner de lampor som lyser in. Jag tror inte det är nödvändigt att lägga samma tid varje kväll men att däremot hitta en tydlig och mysig rutin tror jag är bra, så han känner igen sig och vet att när vi gör så här så är det dags att sova . Ni får försöka hitta vad som funkar för er! Är det samsova så samsov, är det egen säng så kör på det osv. Bry er inte om vad andra säger. Vi samsov tills sonen var ca 10,5 månad och fick en del kommentarer om det. Men helt ärligt, hur ni väljer att sova i er familj ska folk skita i