Barn i hans ålder är väldigt känsliga och det verkar ha varit mycket som har hänt på en kort tid! Blir nog bättre med tiden. Men ett råd om ni inte har gjort det är att ta kontakt med kuratorn/skolsköterskan på skolan som kan börja med att ha samtal med honom. Kanske finns något annat som ligger till grund för hans agerande som han skäms över att berätta.
Jag har själv en pojke och en flicka, vid en väldigt trasslig situation med deras pappa tog min pojk (är nu 8år) det väldigt hårt. Det har växlat mellan skrik och gråt, har även varit utåtagerande och slagits. Jag har hela tiden varit hans trygghet, så han har håller väldigt hårt i mig. Nu är inte riktigt vår situation desamma, men det hjälpte otroligt mycket att han fick gå på samtal med nån utomstående som han kunde prata om allt med och som även hjälpte honom att sätta ord på känslor och förstå vad det var han kände. Efter det kunde han istället för att skrika och slåss säga, "nu är jag arg och jag vill vara ifred". Han ville inte gå på dessa samtal från början, men fick bra kontakt med personen och tyckte sen att det var bra. Det finns så otroligt mycket stöd att få från socialtjänst och skola, både för barn och föräldrar och för min sons skull tog jag all hjälp jag kunde få. Han mår oftast väldigt bra idag :)