Sambon självcentrerad och egotrippad?

Här kommer ett exempel. Hon har en kompis från gymnasietiden som tydligen är "dålig på att höra av sig". Min tjej kan då inte tänka alls att det skulle va nåt som hon bidragit till, utan det bara är så! De senaste gångerna vi träffat den här tjejen så har hon knappt fått en syl i vädret utan min sambo är den som babblat på om sitt. Ändå har den här gamla kompisen gått igenom väldigt mycket de senaste åren, men min sambo har ändå valt att prioritera att snacka om sitt vardagliga liv med triviala jobbekymmer m.m.

Eller är hon som du skriver först blyg och dåligt självförtroende och pga detta inte har de sociala koderna.

Ett annat exempel. Igår var det alla hjärtans dag. Vi hade snackat om att inte komma dragandes med en massa onödigt krimskrams till varandra, men jag hade ändå köpt två små presenter till henne. Små grejer som både var fina och som hon dessutom behöver. Inget jättedyrt eller så.

Själv fick jag ingenting av henne! Inte ens ett kort eller en kram.

På kvällen va vi ute och käkade, och det var hennes ide och hon som bokade restaurang. Jag betalade notan på nästan tusen spänn och hon har inte ens erbjudit sig att skjuta till några hundralappar.

Jag vet inte. Hon förstår sociala koderna när man snackar om det men kan inte alls omsätta det i praktisk handling.

Ett till exempel.

Hon har såvitt jag förstår stått sina morföräldrar nära. De har alltid skämt bort henne och hennes syskon med presenter under uppväxten m.m.

Nu blev hennes morfar sjuk efter nyår. Han låg typ två veckor på sjukhus och är efter det hemma med hemhjälp.

Hon har inte en enda gång hälsat på sin morfar trots att det snart gått två månader och det bara tar två timmar med bil och man i princip kan åka över dan. En gång har hon ringt och då hade jag "påmint" henne om det i över en vecka. Det är som att det är en stor uppoffring?

Vanlig självupptagen tjej tycker jag det låter som... Allt snurrar väl runt henne själv?

Nej men skämt och sido, jag tvivlar på att kommer att ändras.

Men frågan är varför hon är tillsammans med dig, tror det är för att du bekräftar henne jättemycket hela tiden o inte kräver så mycket tillbaka. Passar henne utmärkt troligen! Kanske är det också så att du försörjer henne, betalar hela hyran eller nåt sånt.

Människor som bara är intresserade av sig själva, inte vill ge av sig själva till nån annan o är utan självinsikt är sjukt avtändande enligt mig!

Ja efter igår undrar faktiskt jag det också.

Vi delar normalt på alla kostnader och hyra m.m. så ingen är beroende av den andra egentligen.

Ja det är sjukt avtändande.

Ja bara varsego om du vill fortsätta vara med en sån som hon! Eller om du har henne bara för att slippa vara ensam, vad vet jag. Kanske samma med henne f ö.

Hon kanske är osäker på hur man ska bete sig? Att hon pratar om sig själv - hon kanske är nervös? "Rädd" för att komma folk nära in på livet. Känner igen mig själv lite i henne. Inte kul.., mycket jobbigt faktiskt.

Vi har inga barn och är inte beroende av varandra åt nåt håll egentligen.

Jag tycker om tjejen. Det låter kanske konstigt men jag gillade henne från början och mina känslor för henne Som person har egentligen inte svalnat. Vi har ett stabilt samboförhållande som flyter på rätt bra. Jag tror inte att nån av oss är beroende av ett svallande hett känsloförhållande. Det är inte det, men jag vill ju i alla fall ha lite känslor inblandade. Det känns som att det har svalnat från hennes sida.

Vi har haft sex två gånger sen nyår. Det konstiga är att hon verkar pigg och glad ändå och jag känner personligen inte att jag tänder på henne som person längre. Så jag bryr mig ärligt talat inte heller. Känner mig lite uppgiven.

Hon är snäll och hjälpsam mot mig även om jag ofta får be henne om saker. Hon räknar inte ut i förväg saker.. Det är lite tröttande. Den här ohjälpsamheten och framför allt det starka ointresset för andra människor är nåt som funnits där säkert hela tiden men det är de senaste månaderna jag börjat märka det mer och mer. Inte lagt märket kanske tidigare. Det drabbar eller rör egentligen inte mig. Vi bor ju ihop och har så mycket gemensamt att stå i tillsammans att jag inte blir lidande.

Men det är när jag ser hur hon är mot andra som jag reagerar.

Jo.

Tyvärr väldigt jobbigt å va nära en sån människa också.

Det drabbar eller rör egentligen inte dig - när hon inte ger dig nåt på Alla hjärtans dag, en kram ens? Annars hade du ju inte skrivit det. Tycker ändå hon verkar ta dig för given., hon försöker ju inte ens.

I normalfallet menade jag väl.

Alla hjärtans dag blev lite av en ögonöppnare och jag brukar ju alltid få nåt fint av henne...