Hur ser ni på detta? (Styvförälder).

Jag ser absolut inte det konstiga i att höra av sig innan man vill komma till pappa när det är "mammavecka" eller vise versa.

Det är väl inte så konstigt att man kanske har planer eller helt enkelt bara vill andas ut och ta det lugnt, om barnet är planerat att vara hos den andra föräldern.

För mig skulle det vara självklart att barnen får höra av sig först och kolla läget. Nu tror jag inte att vi kommer ha det "problemet" när barnen blir större. Mitt barn bor här på heltid och mitt bonusbarns mamma bor 8 mil bort. Så bonusen dyker nog inte upp bara sådär, iaf inte i nuläget.

För mig är det självklart att de hör av sig om de vill komma hem när de inte är väntade. Samma sak gäller om de planerar att inte komma hit när de är väntade.

Jag brukar låsa in henne i ett rum nere i källaren när han behöver andas lite, eller kanske inte.

Jag trodde tråden handlade om när barnen bor växelvis och det var precis det jag svarade på.

Hans barn hade mer än gärna också fått bo här på heltid men det kommer förmodligen aldrig att hända om inte mamman går med på det när han blir äldre, vilket inte är så troligt.

Eftersom att vi har ett barn här på heltid, så är det ju nåt vi planerar efter. Hade hon inte bott här på heltid så hade vi planerat efter det. Ska vi göra något så skaffar vi barnvakt åt mitt barn. Hon är bara hos sin pappa max 1 gång/månad. Vi är aldrig planerat barnlediga så att säga. Nåt av barnen är alltid här.

Du behöver inte försöka måla upp det som att jag gör skillnad för att det handlar om mitt barn, för det gör jag inte. Hade hon bott växelvis så hade hon också fått höra av sig om hon ville komma hit på pappaveckan. Inte svårare än så.

Men alltså varför antar du att det är ett problem för min man att mitt barn bor här på heltid? Du vet ju ingenting om vår situation eller vad min man för person? Han är en underbar bonuspappa till mitt barn och tar en hel del ansvar för henne. Vilket var något han själv föreslog för annars hade vi inte kunnat flytta ihop. Jag förstår inte varför du är så spydig mot mig (om mig) i dina inlägg. Har jag skrivit att min man vill gå runt naken hemma eller ligga med mig i varje rum? Är det alltså så alla bonusföräldrar resonerar? För varken jag eller min man resonerar så.

Hade hans barn bott här på heltid så hade jag inte haft några problem med att ta ansvar över honom också om det behövdes.

Det enda jag skrev i mitt inlägg är att jag vill att de (barnen) i plural, alltså mitt barn också, hör av sig om de vill komma hit när de inte är väntade att göra det.

Har jag skrivit någonstans att jag önskar eller kräver mycket tid utan hans barn? Tänkte på ditt sista stycke.

Okej. Fast varför behövde du använda mitt inlägg, då varken jag eller min resonerar så?

För att du antog att jag är en bonusmamma som gärna slipper hans barn men tycker att det är självklart att mitt barn ska bo här på heltid?