Anonym (Pappa osynlig) skrev 2015-03-02 17:10:08 följande:
Du får gärna fråga. Men det jag ställer mig emot är att du antar att det här var första försöket. Alltså det vi fick landstingsfinansierat.
Eftersom vi. första gången, valde att gå genom landstinget så är det deras regler som gäller. I November fick jag lämna spermaprover två gånger INNAN själva utredningen och behandlingen tog fart för att kontrollera min kvalité. Därefter fick jag veta att jag skulle kallas inom tre månader till en androlog för samtal. När dom där tre månaderna hade gott fick jag ett kort brev där det stod att den enda andrologen som finns tillgänglig här uppe hade blivit långtidssjuk. I brevet stod det att jag skulle bli kallad till hösten igen. Om jag var en handfallen person som bara accepterade vårdens försök till besparingar hade jag inte satt mig på tvären. Men det gjorde jag. Jag började ringa runt. Till slut bestämde vården att vi skulle hoppa över Andrologen och Urologmottagningen och därför blev vi kallad till ett möte i Skellefteå hos mannen som egentligen styr över alla landstingsfinansierade IVF-försök i norr och västerbotten vilket för oss innebär ca 30 mil i bil. Det var i Juni. Läkaren i Skellefteå lovade att vi skulle bli kallade inom tre månader till IVF-Kliniken i Umeå. När det började närma sig tre månader ringde vi och frågade om det var på gång och fick veta att det inte alls var nära men eftersom vi bor nära sjukhuset i Umeå så kunde vi få plats på en "akut-lista". Efter nästan FEM månader, i November, fick vi en akut-tid av någon som hoppat av och fick då komma på första besöket inför behandlingen. Då hade det gått ett helt år sen vi fick första kontakt.
Nu på vårt sista försök fick vi ut ett helt gäng ägg. Dock blev det bara ett som ansågs vara tillräckligt bra. Därför fick vi inget till frysen. Så hurvida frysförsök fungerar för alla låter jag dig själv avgöra utifrån vad jag nyss skrev. Vill vi ha ett syskon så får vi snällt punga upp nya pengar, nya problem och nya svåra tider för mediciner och tankar.
Men det jag ställer mig emot mest i vården är att min och min frus sjukdom betraktas som folkhälsosjukdom men som ingen vill hjälpa till med. En folksjukdom försöker man göra något åt i normala fall. Men inte infertilitet. Om en människa som röker trots flera år av varningar och försök att få personen att sluta för att man vet att det kan ge bland annat cancer och till slut också får cancer så gör vården allt för att den här människan ska leva och må bra, hen ska bli kvitt sin cancer. Man gör allt för personen i operationer, tabletter, strålbehandling osv. Oavsett vad det kostar och trots att personen försatt sig i situationen själv. Och visst, jag är för att man hjälper hen.
Men jag, som inte kan få barn på naturlig väg, om jag ska ha möjlighet att lyckas övervinna min sjukdom, då ska jag minsann få bekosta vården själv. Vart är rättvisan...?
Vill dock göra en lite rättelse i mitt förra inlägg. Efter årskiftet har norr och västerbotten ställt sig bakom (läs: Blivit tvingade) den utredning som man gjort gällande lika vård för alla så nu gäller Göteborgs regler med tre fullskaliga försök även här uppe vilket är jättebra. Hurvida det gäller dom som har påbörjat sina försök låter jag dock vara osagt....
Varför ringde ni inte själva till IVF kliniken i Umeå och frågade om väntetiden? Den går även att finna på internet. Då hade ni sluppit att vänta i 3 månader och absolut i 5 månader eftersom ni får använda er av vårdgarantin om den beräknade väntetiden är längre än 3 månader.
Det är Vårdkansliet som bestämmer detta. Inte nån läkare.
Likaså kunde ni ju valt att göra utredningen privat och sen fått remiss skriven. Och när ni sen betalar själva och sökte privat kunde ni ju välja vilken klinik ni ville? Varför då stanna kvar om du nu kände dig dåligt mottagen?
Du pratar även om syskonförsök? Gläds istället över det barn som din partner bär i magen?!
Dessutom så är reglerna nu ändrade sen årsskiftet och du får söka specialistvård i vilket landsting du vill =är det andra regler gällande antal försök, åldergräns etc. kan man komma runt det.
Det sägs ju att man måste vara frisk för att vara sjuk. Och det stämmer ju att mycket tyvärr ligger på dig som patient att ta reda på hur du kan få den bösta vården.
Nu har du dock bytt fokus (igen) från att du som pappa inye blir sedd till att ni fått bekosta er IVF?
Och du måste förstå. Cancer är en dödlig sjukdom, att få barn är ingen rättighet.
Tror du har två val. Välja att släppa detta. Ni är endå gravida? Det finns många som inte blir det.
Eller så kommer du på vart du vill komma med hela grejen och tar tag i det istället för att slösa energi här på FL.
