• Anonym (dåligt samvete)

    katten anföll mitt barn

    Denna morgonen började hemskt. Katten anföll sonen så han har massa rivsår runt sitt öga o det blir vårdcentralen sen. Nu till det dåliga samvetet. Denna katten är folkilsk o anföll min sambo igår när jag var på jobbet så blod uppstod . Katten har rivit sonen innan men ej så här allvarligt. Jag vet att jag måste avliva katten men bara jag tänker på det så brister mitt hjärta. Han får såklart inte skada folk men jag älskar den jävla katten så himla mycket. Jag älskar såklart min son mer. Men usch får så dåligt samvete. Har försökt omplacera katten länge men ingen vill ha en 8 år gammal bonnkatt.

    planen är o ringa veterinären idag o jag gråter bara jag tänker på det.

  • Svar på tråden katten anföll mitt barn
  • Anonym (poon)
    Anonym (Rosa) skrev 2015-02-23 10:30:38 följande:
    Dum jämförelse tycker jag..
    Jasså? Varför? utveckla gära?

    För när man läser VAD DU SKREV INNAN så står det tydligt att du anklagar BARNET för att göra något mot katten som gjorde att barnet förtjänat att bli attakerat trots att det UPPENBARLIGEN inte var fallet och att det UPPENBARLIGEN finns djur som attakerar utan någon synlig anledning. 
  • Anonym (Rosa)
    Drottningen70 skrev 2015-02-23 10:31:59 följande:

    Ja inte behöver jag DIN tillåtelse att kommentera i alla fall haha....

    Du utgick ifrån att katten inte oprovocerat kunde ha attackerat, utan att det måste ha varit barnet som behandlat katten illa, trots att det uttryckligen står att katten är folkilsk och har en historia av attacker. Ingenstans står det att katten är frisk, ändå fortsatte du och mala om att uppfostra barn etc, på ett helt idiotiskt sätt.

    Så återigen...Idiot.


    Det har jag heller inte påstått tycker bara inte man behöver vara otrevlig för det.

    Mala på om barnuppfostran? Det har jag inte påstått någonstans. Jag frågade bara om barnet MÖJLIGTVIS varit på katten så den kände sig trängd eller så. Jag har då absolut inte skrivit att de ska uppfostra barnet. Läs om läs rätt VÄX UPP.

    Kallar okända människor för idioter,.. väldigt moget!

    Hoppas för allas trevnad TS familj att det löser sig med katten i alla fall. Så som det är nu verkar varken katten eller Ni må särskilt bra..
  • Anonym (dåligt samvete)

    Katten är nu avlivad o jag mår skitdåligt över det fastän jag vet att det var det bästa. Det gick lugnt o stilla till .

  • Anonym (Gör dig redo.)
    Anonym (dåligt samvete) skrev 2015-02-23 12:00:28 följande:

    Katten är nu avlivad o jag mår skitdåligt över det fastän jag vet att det var det bästa. Det gick lugnt o stilla till .


    Gör dig redo för hagel av hat efter detta. Jag tycker det var rätt beslut. Man kan inte ha en katt som anfaller folk nära barn. Men många kommer kalla dig både det ena och det andra efter detta inlägg.
  • Anonym (Jag med)
    Anonym (dåligt samvete) skrev 2015-02-23 12:00:28 följande:

    Katten är nu avlivad o jag mår skitdåligt över det fastän jag vet att det var det bästa. Det gick lugnt o stilla till .


    Kära du, förstår hur du känner det eftersom jag själv varit tvungen att avliva min egen kära katt. Mina kondoleanser till dig! Hjärta {#emotions_dlg.flower}
  • Anonym (MM)

    Helt rätt beslut. Men jag förstår det måste vara tungt och sorgligt.

  • BandAnna

    Rannsaka dig själv, är katten understimulerad? Det är oftast anledningen till att de attackerar "bara sådär". 

    Det kan också vara så att den är mobbad av de andra katterna. Då kan de låta aggressionerna gå ut över en annan individ. I detta fallet människorna. 


    Alternativt kan de vara svartsjuk. Eller sjuk. Anledningarna kan variera och det är ditt ansvar som ägare att ta reda på vad det är (vilket du ju börjat försöka göra då du skriver här). Börja med att prata med veterinär. Försök sedan att ändra omgivningen för katten. Aktivera den. Byt foder osv osv 


     


     

  • Ann Cistrus
    BandAnna skrev 2015-02-23 12:52:52 följande:

    Rannsaka dig själv, är katten understimulerad? Det är oftast anledningen till att de attackerar "bara sådär". 

    Det kan också vara så att den är mobbad av de andra katterna. Då kan de låta aggressionerna gå ut över en annan individ. I detta fallet människorna. 


    Alternativt kan de vara svartsjuk. Eller sjuk. Anledningarna kan variera och det är ditt ansvar som ägare att ta reda på vad det är (vilket du ju börjat försöka göra då du skriver här). Börja med att prata med veterinär. Försök sedan att ändra omgivningen för katten. Aktivera den. Byt foder osv osv 


     


     


    Katten är avlivad. Står lite längre upp i tråden.
    If nothing else works, then a total pig-headed unwillingness to look facts in the face will see us through.
  • Anonym (Slitsamt)

    För framtida kattägare som kanske kan tänkas läsa denna tråden - 


    Att avliva är INTE den enda lösningen. Stressade katter kan absolut reagera aggressivt och det är inte trevligt, men det är ytterst sällan katten är "dum i huvudet" och måste dö. Det finns många olika sätt att anpassa kattens levnadsmiljö för att reducera stress, och självklart ska katten tas till veterinären för att utesluta fysiska besvär. 


    Är katten konstaterat frisk hos veterinär hade jag börjat med att plugga in feromonutsöndrare i eluttag på varje våning, sedan skulle jag se till att det finns MÅNGA skyddade platser för katten, framförallt högt upp på hyllor och i takhöga klösträd, frizoner. 


    Efter det skulle jag ha funderat på hur kattens miljöberikning ser ut, kan den vara understimulerad? Aktivera katten med födosök av naturlig mat (råa köttbitar), kartonger med roliga hål, en skinnbit att leka med osv. 

    Att kontakta en etolog kunnig på katt kan vara ett bra steg för att få tips.


    Att avliva måste vara den absolut sista lösningen, när man testat allt annat. Inklusive att omplacera. 

    Till katten. Hjärta

  • Anonym (dåligt samvete)
    Anonym (Slitsamt) skrev 2015-02-23 13:42:27 följande:

    För framtida kattägare som kanske kan tänkas läsa denna tråden - 

    Att avliva är INTE den enda lösningen. Stressade katter kan absolut reagera aggressivt och det är inte trevligt, men det är ytterst sällan katten är "dum i huvudet" och måste dö. Det finns många olika sätt att anpassa kattens levnadsmiljö för att reducera stress, och självklart ska katten tas till veterinären för att utesluta fysiska besvär. 

    Är katten konstaterat frisk hos veterinär hade jag börjat med att plugga in feromonutsöndrare i eluttag på varje våning, sedan skulle jag se till att det finns MÅNGA skyddade platser för katten, framförallt högt upp på hyllor och i takhöga klösträd, frizoner. 

    Efter det skulle jag ha funderat på hur kattens miljöberikning ser ut, kan den vara understimulerad? Aktivera katten med födosök av naturlig mat (råa köttbitar), kartonger med roliga hål, en skinnbit att leka med osv. 

    Att kontakta en etolog kunnig på katt kan vara ett bra steg för att få tips.

    Att avliva måste vara den absolut sista lösningen, när man testat allt annat. Inklusive att omplacera. 

    Till katten. 


    Nej det e klart att avlivning inte e den enda eller första lösningen. Men har provat allt med den katten o även försökt få honom omplacerad men ingen har velat ha honom. Folk var rädda för honom o andra tyckte han var för gammal. Jag har lekt o kelat med honom. Han har varit min bebis. Men situationen var ohållbar. Katten mådde dåligt o jag var pressad av situationen. Sonen o sambon fick ont. Ja många var lidande.

    Så för att förtydliga. Jag förespråkar ej avlivning av friska djur i första hand. Det var det värsta jag gjort i mitt liv o jag har gråtit hela dagen. Jag älskade min katt o kämpade i alla dessa år för honom.
  • Lurvenpajsaren

    Man kan inte kämpa in absurdum heller.

  • Lurvenpajsaren

    Jösses. Har läst övriga svaren här och blir helt beklämd.

  • Anonym (Katter+barn=dåligkombo)
    Anonym (dåligt samvete) skrev 2015-02-23 06:48:00 följande:

    Denna morgonen började hemskt. Katten anföll sonen så han har massa rivsår runt sitt öga o det blir vårdcentralen sen. Nu till det dåliga samvetet. Denna katten är folkilsk o anföll min sambo igår när jag var på jobbet så blod uppstod . Katten har rivit sonen innan men ej så här allvarligt. Jag vet att jag måste avliva katten men bara jag tänker på det så brister mitt hjärta. Han får såklart inte skada folk men jag älskar den jävla katten så himla mycket. Jag älskar såklart min son mer. Men usch får så dåligt samvete. Har försökt omplacera katten länge men ingen vill ha en 8 år gammal bonnkatt.

    planen är o ringa veterinären idag o jag gråter bara jag tänker på det.


    Bra, hoppas du bokar tid. Ju fortare desto bättre.
Svar på tråden katten anföll mitt barn