Dåligt samvete över att jag inte vill amma

Tänkte samma sak....

Tänker också att ni nog lite mer aktivt ska jobba med att pappa också kan natta och  somna om även om du ammar. 

Fast nu tycker jag att du tänker lite avigt. Ett barn som närmar sig 1,5 år kan VILJA amma så ofta och så bestämt som du beskriver, men har inte BEHOVET. Jag tycker amning är viktigt och ammar gärna länge, men det är ju också helt ok att faktiskt sätta gränser för ett barn över året....oavsett om det gäller amning eller något annat. Vill du amma ditt stora barn så ofta och så mycket på nätterna? Menar inte att det inte är ok, utan jag menar att om du tycker att det är jobbigt så är det ju dags att sätta gränser kring din egen integritet. Du behöver ju liksom inte begränsa närhet och trygghet för att du inte vill nattamma din 1,5-åring nätterna igenom.

Fast bebisen får ju också mjölken. TS planerar att flaskmata bebisen med bröstmjölk. Själv tänker jag mer praktiskt. Att det verkar galet jobbigt att pumpa för att flaskmata den nyfödda/spädbarnet.....hade hellre tagit en naturlig gräns med mitt äldre barn = OK att amma (om alla inblandade trivs med det), men inte när och var och hur som helst som med ett spädbarn. även om ett äldre barn protesterar och skriker högre när viljan plötsligt stöter på patrull .

Fast närhet kan väl barnet få även om man inte ammar och bröstmjölken får ju även bebisen - näring, antikroppar etc - om ts pumpar och flaskmatar. 

Det jag reagerar på är varför ts är så emot att sätta gränser för det äldre barnet vad gäller just amningen. Hon behöver du inte sluta amma det äldre barnet, men en 1-2-åring mår ju inte dåligt av att inte få amma fritt och helt och hållet på sina villkor. 

Och så verkar det galet omständligt.