Just diagnostiserad med hypotyreos
Förra veckan var jag på VC för att jag är så otroligt trött. Jag skulle kunna sova hur länge som helst, jag blir aldrig pigg. Att se en film på kvällen är omöjligt, jag somnar alltid efter en liten stund även om klockan bara är 21. Förr kunde jag vara uppe till 2-3 på nätterna och få massor gjort och inte vara trött. Jag klarar jobbet hjälpligt men orkar absolut inget mer. Efter en hel arbetsvecka orkar jag knappt ta mig ur soffan på lördagen. Jag har ingen lust eller ork till något alls, bara att ta en promenad till lekparken med familjen är ett projekt som jag knappt klarar. Jag är nedstämd och avtrubbad, jag känner liksom mindre av allt. Aptiten är borta, jag äter för att jag måste och mår ofta illa och är yr. Det svartnar många gånger för ögonen när jag reser mig. Jag är förkyld nästan jämt, hinner knappt bli frisk innan jag blir sjuk igen.
I alla fall. Jag fick ta en massa prover. Idag ringde läkaren och berättade att jag har ett TSH på över 30. Referensvärdet för labbet är max 4. Nu ska jag tillbaks och ta mer prover och starta behandling med levaxin så fort det bara går. Jag har läst på mycket om hypotyreos och blev inte förvånad över diagnosen. Jag har tänkt länge att jag borde kolla upp det men inte kommit iväg, har dålig erfarenhet av VC sen tidigare. Men jag har ju hunnit läsa mycket och fundera under tiden jag dragit mig för att gå dit. Blev som sagt inte förvånad, och först till och med ganska lättad. Var rädd att de skulle säga att allt ser bra ut, du är frisk. Nu blir jag tagen på allvar och läkaren jag hamnade hos verkar riktigt bra.
Sen blev jag ledsen mitt i allt ihop. Ledsen för att jag inte sökt hjälp tidigare, ledsen för att jag haft det så jobbigt, ledsen för att jag varit en sämre förälder pga tröttheten, ledsen för att jag knappt orkat leva senaste året/åren. Jag är glad för att jag kanske kan få börja må bättre, men ledsen för att jag vet att det kan ta väldigt lång tid att återställas. Och vad är återställd? Jag vet inte ens hur mitt normala jag är.
Meningen med denna vägg av text är dels att skriva av mig litet, men också att jag gärna vill prata med andra. Har sökt men så mycket handlar om tjejer som vill bli gravida och har TSH på 4-5 men mår ganska bra. Jag vill inte gravid men mår väldigt dåligt. Finns någon som varit i min sits som vill dela med sig av lite erfarenheter? Hur lång tid tar det tex innan man börjar känna någon liten positiv effekt av medicinen? Hur funkar det sen, går man kvar på VC eller får man remiss till specialist? Jag har så mycket funderingar men över en vecka tills jag träffar läkaren igen.