Är egentid viktigt för er eller ett modernt egoistiskt påfund?
Jag tror vad alla än säger som ser rött när man nämner egentid ( att det skulle vara egoistiskt och något man skulle tänkt på innan man skaffade barn och ett nytt modern fenomen som unga bortskämda föräldrar kommit på)Att det visst är något bra, man behöver ladda batterierna i bland. Sen behöver det inte vara två veckor på Maldiverna själva utan i vardagen kan man med lite fantasi och planering hitta små luckor. Som par eller i bland ensam. Bio, ett bad tillsammans när barnen somnat, en kvällspromenad eller bara att få ligga kvar i sängen i bland och läsa en bok medan den andre tar barnen på morgonen. Eller det där badhuset med familjen på fredagskvällen där man kan turas om att få basta själv en halvtimme och bara vara.
Behovet ser självklart olika ut, precis som förutsättningarna ser olika ut i olika familjer.Men jag har svårt att förstå att man inte anser sig ha något behov alls av lite egentid eller själva som par i bland i alla fall.
Lägger medvetet tråden under njutningsförälder, då jag tror man kan njuta av att vara ( en bra) njutningsförälder och få lite eget utrymme då och då!
