Saknar hunden så det gör ont,och känner dåligt samvete.
Vet du vad? Det gör inget! Man får sörja, de får göra ont. Du får skrika och gråta lika mycket som du får vara tyst och tillbakadragen. Det är aldrig ett enkelt beslut när de handlar om djur! Men du får se det som så att du/ni var de enda som faktiskt kunde hjälpa hunden till det bättre. Det är därför ni är ägarna. Hunden behöver du inte oroa dig för nu. Han har det hur bra som helst och tuggar ben och springer på gröna ängar hela dagarna. Han ser er, han finns hos er, prata med honom om det känns bättre! I era hjärtan finns han för evigt och ni i hans!Jag kan lova att smärtan går över, skulden med - kanske inte känslan av saknad men man lär sig leva med den! Tänk på det faktum att han har de bättre nu och minns de fina stunderna ni hade tillsammans <3 beklagar