Anonym (Snålast i stan?)

Äldre 8 Mar 17:42

32 svar

Varför pustar jag ut när jag slipper köpa något?

Jag ska börja med att säga att min ekonomi är strålande så det handlar inte om att jag inte har råd.

Jag har helt löjligt svårt att handla saker. Jag tänker hela tiden att jag inte behöver det och det och känner ingen glädje när jag väl handlar något heller utan tvärtom så grämer jag mig att jag var tvungen att köpa något nytt.

Det kan vara allt från att inte köpa fler skor än jag verkligen behöver och gå med dom jag har i 5-8 år utan att blinka. I fredags hade jag på mig en skjorta jag har haft minst tre gånger i månaden i 7 år. Den ser fortfarande fräsch ut.

Jag unnar mig inte någon dyrare duschkräm eller ansiktsvård utan köper bland dom billigaste.

Jag beställer inte en drink på utemiddagen för att jag tycker att det är onödigt att lägga en hundring på det.

I går skulle jag köpa en ny telefon men gick in och ut ur affären två gånger och hade nästan hjärtklappning och så slutade det med att jag gick hem utan en telefon.

Så här håller det på. Jag funderar hela tiden ut hur jag ska undvika att köpa prylar! Men jag vet inte om det har med snålhet att göra eller om jag bara känner noll för materiella saker på riktigt. Det enda jag vet är att jag utan tvekan skulle ha råd och att jag inte sparar pengar till något speciellt så det är inte så att jag väljer att lägga undan pengar till ett husköp t ex istället för att köpa en ny telefon. VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ MIG?

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2015-03-08 17:46
I går skulle jag köpa en ny telefon men gick in och ut ur affären två gånger och hade nästan hjärtklappning och så slutade det med att jag gick hem utan en telefon.

Jag kände sån lättnad när jag gick från affären utan en telefon ska jag tillägga.

Koppkaka

Äldre 8 Mar 17:46

#1

Du är snål, som så många andra med mycket pengar.

Bibbielou

Äldre 8 Mar 17:49

#2

Uppenbarligen känner du inte "noll" för materiella saker eftersom du ju får stress- och ångestsymtom när du ska handla något du behöver(?). Dessutom tar det upp mycket av din tanketid. Trots att det inte skulle skada dig att köpa en drink eller en ny telefon.

Tänk dig att det handlade om ormar. Du får hjärtklappning bara av tanken att i rummet du snart ska beträda finns det en orm. Du ägnar mycket tankeverksamhet åt hur du ska undvika situationer där du kan råka på ormar. Detta trots att du vet att det är väldigt osannolikt att en orm skulle skada dig. Låter som en klassisk ormfobi, va?

Du är varken snål eller icke-materialistisk (eller det kan du ju vara, men det är inte hela förklaringen) utan du har utvecklat en ångest kring konsumtion. För att slippa att detta tar upp onödig tankekraft som du kan lägga på annat och för att slippa ångesten rekommenderar jag kbt-terapi.

Anonym (Snålast i stan?) Trådstartaren

Äldre 8 Mar 17:50

#3

Koppkaka skrev 2015-03-08 17:46:33 följande:

Du är snål, som så många andra med mycket pengar.

Jag säger inte att du har fel men är det verkligen så enkelt eller kan det ligga något djupare under som påverkar mig så här?

Kan det kanske finnas något sunt i att inte vilja ha 15 par bruna skor man aldrig hinner nöta ut? Kan det vara sunt att känna att man inte måste ha den senaste och dyraste modellen av telefon fast man kan köpa den och sen ha 4 stycken liggandes i en låda hemma? Är det verkligen så lätt att kategoriskt bara säga att jag är snål och inget annat? Jag vet inte så jag frågar er vad ni har för spekulationer om det.

Anonym (tss)

Äldre 8 Mar 17:54

#4

Anonym (Snålast i stan?) skrev 2015-03-08 17:50:28 följande:

Jag säger inte att du har fel men är det verkligen så enkelt eller kan det ligga något djupare under som påverkar mig så här?

Kan det kanske finnas något sunt i att inte vilja ha 15 par bruna skor man aldrig hinner nöta ut? Kan det vara sunt att känna att man inte måste ha den senaste och dyraste modellen av telefon fast man kan köpa den och sen ha 4 stycken liggandes i en låda hemma? Är det verkligen så lätt att kategoriskt bara säga att jag är snål och inget annat? Jag vet inte så jag frågar er vad ni har för spekulationer om det.

Knappast sunt att gå runt med hjärtklappning, fortsätter du så kommer du behöva spendera mycket på sjukvård i framtiden.

Anonym (miljömupp)

Äldre 8 Mar 17:58

#5

Anonym (Snålast i stan?) skrev 2015-03-08 17:50:28 följande:

Jag säger inte att du har fel men är det verkligen så enkelt eller kan det ligga något djupare under som påverkar mig så här? Kan det kanske finnas något sunt i att inte vilja ha 15 par bruna skor man aldrig hinner nöta ut? Kan det vara sunt att känna att man inte måste ha den senaste och dyraste modellen av telefon fast man kan köpa den och sen ha 4 stycken liggandes i en låda hemma? Är det verkligen så lätt att kategoriskt bara säga att jag är snål och inget annat? Jag vet inte så jag frågar er vad ni har för spekulationer om det.

Det är jättesunt att inte vilja överkonsumera. Men dina känslor kring det hela verkar inte helt sunda. Du ska inte behöva ha hjärtklappning för att avstå från ett par skor!

Anonym (Snålast i stan?) Trådstartaren

Äldre 8 Mar 18:02

#6

Bibbielou skrev 2015-03-08 17:49:43 följande:

Uppenbarligen känner du inte "noll" för materiella saker eftersom du ju får stress- och ångestsymtom när du ska handla något du behöver(?). Dessutom tar det upp mycket av din tanketid. Trots att det inte skulle skada dig att köpa en drink eller en ny telefon.

Tänk dig att det handlade om ormar. Du får hjärtklappning bara av tanken att i rummet du snart ska beträda finns det en orm. Du ägnar mycket tankeverksamhet åt hur du ska undvika situationer där du kan råka på ormar. Detta trots att du vet att det är väldigt osannolikt att en orm skulle skada dig. Låter som en klassisk ormfobi, va?

Du är varken snål eller icke-materialistisk (eller det kan du ju vara, men det är inte hela förklaringen) utan du har utvecklat en ångest kring konsumtion. För att slippa att detta tar upp onödig tankekraft som du kan lägga på annat och för att slippa ångesten rekommenderar jag kbt-terapi.

Vad tänkvärt! När jag skrev att jag känner noll menar jag att jag inte tycker att prylar är viktiga. Jag tror du kan vara något på spåren när du säger att jag har utvecklat en ångest inför konsumtion! Vilken ögonöppnare! Men varför blir det så? När jag knappt hade några pengar kunde jag lätt lägga en tusenlapp på en T-shirt utan att blinka men nu när jag skulle kunna lägga 5000 kr på en T-shirt om jag ville så tycker jag att den är för dyr om den kostar över 500 spänn fast den är i bra kvalitet och jag köper få saker överhuvudtaget så jag vet att jag skulle ha den länge dessutom.

Hur tror du det kommer sig att man utvecklar sån stark ångest inför konsumtion fast man har pengar? Är det min mans fel?

Han är snål på riktigt och jag vet att jag har förändrats radikalt på dom åren vi har varit tillsammans och blivit mer som honom. Jag spenderade mycket mer pengar (men skuldsatte mig aldrig) innan jag träffade honom. Nu känns väldigt mycket "onödigt" att köpa och jag tänker bara att det bara blir liggande och är en onödig utgift. Lite hårddraget kan man säga att vi knappt har några utgifter alls förutom det vanliga som bostad, el, bilkostnader och telefonabonnemang osv. Men vi köper inte många prylar och kläder etc och spenderar inte heller pengar på resor eller krogen osv fast vi har råd.

Anonym (Snålast i stan?) Trådstartaren

Äldre 8 Mar 18:06

#7

Anonym (tss) skrev 2015-03-08 17:54:20 följande:

Knappast sunt att gå runt med hjärtklappning, fortsätter du så kommer du behöva spendera mycket på sjukvård i framtiden.

Då gör jag ju av med lite pengar åtminstone.

Anonym (miljömupp) skrev 2015-03-08 17:58:15 följande:

Det är jättesunt att inte vilja överkonsumera. Men dina känslor kring det hela verkar inte helt sunda. Du ska inte behöva ha hjärtklappning för att avstå från ett par skor!

Men var drar man gränsen för att konsumera vettigt och göra något roligt i sitt liv och att överkonsumera? Mina känslor är inte alls sunda inför det här, jag har förstått det på sista tiden.

Bibbielou

Äldre 8 Mar 18:13

#8

Anonym (Snålast i stan?) skrev 2015-03-08 18:02:43 följande:

Vad tänkvärt! När jag skrev att jag känner noll menar jag att jag inte tycker att prylar är viktiga. Jag tror du kan vara något på spåren när du säger att jag har utvecklat en ångest inför konsumtion! Vilken ögonöppnare! Men varför blir det så? När jag knappt hade några pengar kunde jag lätt lägga en tusenlapp på en T-shirt utan att blinka men nu när jag skulle kunna lägga 5000 kr på en T-shirt om jag ville så tycker jag att den är för dyr om den kostar över 500 spänn fast den är i bra kvalitet och jag köper få saker överhuvudtaget så jag vet att jag skulle ha den länge dessutom.

Hur tror du det kommer sig att man utvecklar sån stark ångest inför konsumtion fast man har pengar? Är det min mans fel?

Han är snål på riktigt och jag vet att jag har förändrats radikalt på dom åren vi har varit tillsammans och blivit mer som honom. Jag spenderade mycket mer pengar (men skuldsatte mig aldrig) innan jag träffade honom. Nu känns väldigt mycket "onödigt" att köpa och jag tänker bara att det bara blir liggande och är en onödig utgift. Lite hårddraget kan man säga att vi knappt har några utgifter alls förutom det vanliga som bostad, el, bilkostnader och telefonabonnemang osv. Men vi köper inte många prylar och kläder etc och spenderar inte heller pengar på resor eller krogen osv fast vi har råd.

Om du lever med en snål man kan det ju ha att göra med antingen att din man skuldbelägger dig när du spenderar eller att du är rädd (mer eller mindre omedvetet) att han ska göra just det.

Det är ju sant att om man konsumerar mycket så blir det lätt så att saker blir liggande och så där, men om du har en faktisk ångest kring detta så kan det ju ses som att du helt enkelt försöker motivera ditt eget undvikande beteende med dylika "ursäkter".

Har ni billiga/gratis fritidsintressen och hobbies? För annars låter det ju lite som att "snålheten" eller sparandet faktiskt går ut över er livskvalitet då ni inte spenderar pengar på sådant som faktiskt kan ge njutning, som en god drink eller en spännande resa ifall man är intresserad av just sådant.

BizzareHippopotamus

Äldre 8 Mar 18:20

#9

Missunnsam/mindervärdeskomplex? Sparat dig till där du är ekonomiskt idag? Haft det sämre ställt tidigare?

Bibbielou skrev 2015-03-08 17:49:43 följande:

Du är varken snål eller icke-materialistisk (eller det kan du ju vara, men det är inte hela förklaringen) utan du har utvecklat en ångest kring konsumtion. För att slippa att detta tar upp onödig tankekraft som du kan lägga på annat och för att slippa ångesten rekommenderar jag kbt-terapi.

Tänker mer på någon slags variation av "hording", patologiskt sparande på i det här fallet pengar. Ångest över att förlora utan behovet av att införskaffa sig mer.

4 8 15 16 23 42

Anonym (W)

Äldre 8 Mar 18:33

#10

Anonym (Snålast i stan?) skrev 2015-03-08 18:02:43 följande:

Vad tänkvärt! När jag skrev att jag känner noll menar jag att jag inte tycker att prylar är viktiga. Jag tror du kan vara något på spåren när du säger att jag har utvecklat en ångest inför konsumtion! Vilken ögonöppnare! Men varför blir det så? När jag knappt hade några pengar kunde jag lätt lägga en tusenlapp på en T-shirt utan att blinka men nu när jag skulle kunna lägga 5000 kr på en T-shirt om jag ville så tycker jag att den är för dyr om den kostar över 500 spänn fast den är i bra kvalitet och jag köper få saker överhuvudtaget så jag vet att jag skulle ha den länge dessutom.

Hur tror du det kommer sig att man utvecklar sån stark ångest inför konsumtion fast man har pengar? Är det min mans fel?

Han är snål på riktigt och jag vet att jag har förändrats radikalt på dom åren vi har varit tillsammans och blivit mer som honom. Jag spenderade mycket mer pengar (men skuldsatte mig aldrig) innan jag träffade honom. Nu känns väldigt mycket "onödigt" att köpa och jag tänker bara att det bara blir liggande och är en onödig utgift. Lite hårddraget kan man säga att vi knappt har några utgifter alls förutom det vanliga som bostad, el, bilkostnader och telefonabonnemang osv. Men vi köper inte många prylar och kläder etc och spenderar inte heller pengar på resor eller krogen osv fast vi har råd.

I så fall är jag grymt mycket snålare. 500kr för en t-shirt??? Jag tvekar på köp om den kostar uppåt 200 kr.

Varför pustar jag ut när jag slipper köpa något?

INNEHÅLL