Inlägg från: Anonym (orolig mamma) |Visa alla inlägg
  • Anonym (orolig mamma)

    Övergrepp på vår 4 månaders?

    Jag har under flera års tid själv jobbat och jobbar med frågan om utsatta barn/hört/sett många mammor berätta om övergrepp som det visat sig att pappan utfört på deras gemensamma barn.
    En partner och pappa som de aldrig skulle kunnat tro något sådant om men där det sen ändå visat sig vara så. Där mammorna har en sådan ångest av att inte kunnat se tidigare, inte kunnat förhindra, "borde de inte ha märkt något - kunde de inte ha stoppat det?"
    Detta gör förstås att jag är väldigt vaksam själv, rent teoretiskt har full koll på vad man bör vara vaksam på. Har alltid tänkt att minsta tecken/misstanke/oro om något liknande så skulle jag lämna direkt etc etc...


    Men är det så enkelt om man själv hamnar mitt i det? Och hur vet man? Jag har hur mycket kunskap som helst, både teoretiskt och hur man bör agera rent praktiskt... men när man väl står där själv med en partner man älskar (älskat?) och en oro som börjat gro, så är det inte så jäkla lätt ändå. Har man fel ödelägger man en människas liv. Fatta den fruktansvärda sorgen och ångesten som dabbar den som blir misstänkt för något så motbjudande fastän den inte gjort nått.
    Har man rätt i sin misstanke, å andra sidan, riskerar man att förstöra ett barns hela liv om man inte agerar på det - så fruktansvärt om ett barn blir utsatt och det inte blir uppdagat och barnet hjälpt!!!

    Jag har nu själv fått barn med en man... och innan förlossningen tänkte jag inte ens tanken på honom som möjlig övergreppsman på vår dotter, så långt bort att jag aldrig ens skulle komma på tanken.
    Men efter att hon kommit har oron smugit sig på mig, av små små saker som jag knappt kan sätta fingret på. Jag har funnit mig själv stå i duschen och känna mig superstressad på att bli klar eftersom jag har en dålig känsla av att "något fel kanske händer". Jag började få en obehagskänsla då han skulle gå och byta blöja på henne. Jag upplevde också ofta att han "tog tillfället i akt att byta blöja" så snart jag duschade. Vissa ggr kunde jag fråga efter "böt du blöja?" och han ja:kar varpå jag frågar "varför, jag bytte ju precis innan jag duscha?" och han "jag tyckte det luktade kiss". Det finns fler sådana "småsaker" som bekymmrat mig.

    Jag har slagits med denna oro och obehagskänsla. Å ena sidan känner jag "men gud, tänk om det inte alls är något, om jag är övermisstänksam pga mitt yrke, och så tror jag såhär om mitt barns pappa" och å andra sidan känner jag "men tänk om det är något fel, om jag har en magkänsla av faktiska skäl, och så blir jag ändå en sådan som inte märker eller agerar".

    Det är väldigt subtilt, det jag "samlat på mig", svårt att helt ta på, men ändå så pass oroande för mig att jag antecknat "händelserna" för att kunna samla ihop en hel bild om det skulle behövas. Bör sägas att här påverkar förstås min yrkesbakgrund mig också. Många ggr, när något sådant här väl blivit tydligt och ofrånkomligt finner sig mamman (eller pappan för den delen) plötsligt i en sits där den vet att den byggt sin magkänsla på en massa saker men där hen inte kan presentera det såhär i efterhand. Därför känns anteckningar rätt.

    Men så nu... här om dagen.. hände något way tydligare/större än vad jag ens varit i närheten av att notera tidigare. Tidigare har jag haft känslan av att något kan ha hänt men inte haft/funnit något som helst bevis/tecken för det reeelt. Det jag "antecknat" har endast varit min känsla och omständigheterna kring den.
    Men nu hade flickans pappa en stund ensam med henne - vilket inte händer så ofta. Det rörde sig om 1-2 timmar då de var ensamma. När jag sen bytte blöja på vår tjej så hade hon något vitt kring analen. OBS INTE spermalikt. Såg ungefär ut som om man smörjt med idominsalva eller liknande, det tagit upp av huden/torkats av och detta var resterna. Jag blev fundersam då jag inte använt någon form av salva på henne sista dagarna. Jag kikade därför närmare och jag ser då att hon är lite sårig/har en spricka/öm/tunn hud på ett ställe utanför analen. Jag kikar då även kring slidan och ser att hon är röd/öm på ett ställe där också. Det är dessa två fakta i kombo som jag reaferar på. Jag får nu panik!!! FINNS det naturliga förklaringar till detta - och det är jag som är så misstänksam att jag går igång direkt åt ett enda håll - eller är det här nått jag ska agera på direkt?
    En del av mig skriker att det måste va så att min man använt någon form av salva och möjligt förgripit sig på henne (kan inte tänka mig annat än finger)? en annan del av mig försöker finna logiska förklaringar. Men så tänker jag också: Kan det verkligen slumpa sig så att jag haft en underliggande oro OCH att jag sen upptäcker detta på henne just den dagen de två varit ensamma?? Jag ställer frågorna till mig själv lika mycket som till "er".... Jag vill ABSOLUT inte missa att agera, men jag vill inte utsätta min man för misstanke om det inte alls rörde sig om något sådant.

    Jag vet knappt om det var fel eller rätt, vilket jag väl borde veta, men jag konfronterade på sätt och vis min man där direkt. Frågade bara "har du använt någon salva på henne idag?" och han svarade "nä" och jag "okej, vad konstigt för hon har något vitt här, undrar vad det kan va". Jag sa sen också att hon var röd/hade ett sår och att jag funderade på vad det kunde bero på, at jag inte sett det förut (obs, innan jag ens sa något till honom fotade jag faktiskt hur det såg ut). Han var ganska snabb på att säga ?ja jag vet inte / jag har inte gjort nått? och gå därifrån? vilket jag finner lite konstigt. Samtidigt blev han kanske illa till mods av undertonen om anklagning...?  Jag sa då ?om du nu inte vet vad det är blir du inte nyfiken på att se vad jag pratar om istället för att gå iväg?? Det framgick tillslut vad jag antydde och han blev arg och undrade hur jag kunde tro något sådant om honom. Men ja... det skulle ju en person som gjort något säga också förstås. Jag förtydligade att jag inte anklagar honom men att jag funderar på vad tusan det är och att - med min bakgrund - skulle jag aldrig låta bli att reagera.

    Förstår att mitt inlägg är långt och svamligt, dessutom har jag utelämnat de andra "små tecknen" som väckt min misstanke.... Jag vet hur jag ska agera om jag måste gå vidare med detta? så det jag undrar ifrån är väl främst:

    Vad kan det ha varit om det INTE var ett övergrepp? Finns det ens några möjliga logiska förklaringar? För jag har så svårt att se några sådana logiska förklaringar just nu...
    Hon har haft svårt med magen/hård i magen vilket förstås kan ge sprickor/öm anal?  men nu var det ett tag sedan hon bajsade - kan hon ändå få/ha fått sår/spricka där pga det? Varför är hon i så fall även rödlätt kring slidans mynning? Är det vanligt att bebisar är/blir det? Får man sprickor/sår i analen av andra anledningar än att där pressas ut för hårt bajs när man är förstoppad? För bajsa har hon som sagt inte på ett par dagar (vi har hjälp kring det på BVC) men förstoppad kan hon ju va. Hon har precis börjat med smakportioner... kan det vita på något vis vara från det? Det känns sjukt att ens skriva det men vill lämna alla möjliga detaljer och hon har ätit ?fast? föda (potatispuré) för första ggr nyligt innan detta. Kan det på något vis varit oprocessad potatis? Kan de få annan typ av vätska/flytning från slidan/rumpan som är vitaktig och lite "bitig" inte rinnig i konstistensen?


    Om jag inte går vidare direkt, hur försäkrar jag mig ändå om att hon inte blir utsatt, hur kan jag säkra eventuella ?bevis? etc.  Så länge jag är föräldraledig är jag i hennes närhet i stort sett HELA tiden? men det kommer ju en dag då jag börjar jobba igen också. Den ger mig ångest.


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2015-03-09 19:01
    EDIT:
    Skriver faktiskt i min TS att där finns andra saker som hör till historien som jag inte lyft.

    Någonstans var/är jag så rädd att bara få kommentarer som "men Gud, anmäl direkt" att jag tryckte väldigt mycket på den motsatta sidan av historien (att det kanske är
    min förstorade rädsla). Hade jag istället skrivit ett inlägg som riktat sig på allt han gjort och sagt hade jag högst troligt fått motsatta reaktioner. Allt beror ju på vilka fakta man lägger fram...

    Det är inte särskilt konstriktivt att enbart lämna kommentarer i stil med "du verkar ju sjuk" etc. Det jag bad om - om man nu ser mig som problemet - var att hjälpa mig finna logiska förklaringar till händelsen. Det tar jag tacksamt emot.
  • Svar på tråden Övergrepp på vår 4 månaders?
  • Anonym (orolig mamma)
    Påven Johanna skrev 2015-03-09 17:27:41 följande:

    Har du någon sorts förlossningsdepression/psykos som i kombination med ditt yrke gjort att du reagerar så här? Det skulle jag hålla för mer sannolikt än att din man förgripit sig på er dotter. 

    Hur ser man förresten på mödrar som fört bok över "förseelser" men inte anmält dem? 

    Spontant tänker jag att det måste vara obehagligt för din man att vara gift med dig. Obehagligt och farligt. 


    Det känns inte riktigt som om du har någon annan poäng med din kommentar än att förolämpa. Du får gärna tycka som du gör, men kom då med något konstruktivt. Lustigt också hur du å ena sidan anser mig vara obehaglig och farlig, rent av under psykos, men å andra sidan ändå tror mig anteckna viktiga reella ting som jag borde anmäla. Om du brukar hänga på FL borde du ha koll på att det inte går att beskriva hela sin person i ett inlägg. Här har jag tryckt på vissa ting för att det är de jag behöver ventilera och få funderat kring, jag har tusen andra sidor också. Inte heller som att jag går runt och letar ting och skriver ned i en liten bok av galenskaper.

    Om du läser TS ser du att jag inte pratar om "företeelser" jag antecknat, utan subtila ting likt "idag kändes det suspekt att..." och ja, man brukar upmuntra föräldrar till att dokumentera när där finns en känsla men inget riktgt att ta på eftersom de i efterhand kan få betydelse i en större kontext.
  • Anonym (orolig mamma)
    Monkii skrev 2015-03-09 18:02:14 följande:

    Hur länge är ett tag sedan hon bajsade? Visste inte ens att bebisar kan bli så förstoppade att det blir hårt. Eller man skaffar väl hjälp innan det går så långt tänker jag mig.


    Krävs en enkel sökning på 1177.se (eller varför inte ringa ett samtal) för att veta att det är väldigt vanligt att bebisar kan bli förstoppade. Särskilt om de äter ersättning alternativt när de så småningom böjar testa på smakportioner.

    Ett barn som helt och hållet lever på modersmjölk och INTE är förstoppad kan för övrigt gå upp till 7 dagar utan avföring utan att det är något konstigt.

    Sen står det klart och tydligt i TS att vi redan sökt hjälp för den delen hos BVC. Kanske kan du fokusera på mina frågor istälet för att leta andra fel?
  • Anonym (orolig mamma)
    Anonym (hum...) skrev 2015-03-09 18:14:15 följande:
    Klart att dom kan. Ett barn som helammas blir det väl kanske inte. Men ett barn som äter ersättning, samt ett barn som börjat med smakportioner kan absolut bli hårda i magen.
    Kan gå från en dag till en annan.

    Man bör dock ge lactulos om man märker att dom är hårda i magen och har problem med att bajsa.
    Precis. Och ja, vi har sökt hjälp och fått laktulos ordinerat.
  • Anonym (orolig mamma)
    Anonym (hum...) skrev 2015-03-09 18:12:38 följande:

    Var det nästan som lite vitsmulig konstistens? Så har alla mina 3 barn haft det, det brukar vara när dom pruttat och det kommit yttepytte bajs. Kanske inte syns i blöjan.
    Har båda könen på mina barn. Och absolut kan tjejer vara lite röda där nere. Har hon heller inte bajsat på ett tag så tycker jag att det låter fullt normalt.

    Ditt beteende tycker jag låter betydligt mycket mer oroande faktiskt. Tror för din egen skull att du bör prata med någon om detta. Både för ditt eget, ditt barns och din mans skull.


    Tack för att du fokuserar på mina frågeställningar. Vad skönt att höra att någon äknner igen sig i frågan. Precis, nästan som en vitsmulig konstistens. Jag skulle säga typ mozarella fast  i små små bitar och något "salvigare"... låter som det du beskriver? Hon hade inget bajs alls, men kanske kunde det kommit med en prutt då?

    Förstår att det låter galet såhär taget ur sin kontext. Det jag beskriver är ju dock en minimal del av min och vår vardag. Tankar och en oro som jag bär själv, men som jag här samlat ihop i ett långt inlägg. Men att gå igång och försöka förklara mig om min person mer än så ids jag inte göra, jag vet själv helheten och att detär en sund sådan. Tack dock för din uppriktighet, sökte ju sådant till viss del!
  • Anonym (orolig mamma)

    Skriver faktiskt också i min TS att där finns andra saker som hör till historien som jag inte lyft.

    Någonstans var/är jag så rädd att bara få kommentarer som "men Gud, anmäl direkt" att jag tryckte väldigt mycket på den motsatta sidan av historien (att det kanske är

    min förstorade rädsla). Hade jag istället skrivit ett inlägg som riktat sig på allt han gjort och sagt hade jag högst troligt fått motsatta reaktioner. Allt beror ju på vilka fakta man lägger fram...

  • Anonym (orolig mamma)
    Anonym (hum...) skrev 2015-03-09 18:54:40 följande:
    Översta stycket är precis så som alla mina 3 haft det. Och speciellt då dom inte bajsat på ett tag. Mina barn har ätit ersättning dom också.

    Tänkte mest för ditt mående. Du kommer stressa upp dig tills du blir sjuk över detta.
    Åh, så skönt att höra! Funderar bara på såret/sprickan och rodnaden också... sådan skum slump att det kom i samma veva. Har du fått någon förklaring kring vad det vita beror på/består av?

    Förstår att det här framstår som om jag "gärna" hittar anledningar att tro att min man gjort något. Men verkligheten är den motsatta. Jag försöker finna logiska förklaringar och drar mig för att ta upp detta någonstans, kan inte se att min man ska kunna ha gjort något sådant. Men just därför försöker jag tvinga mig att fundera kring möjligheterna också. Det skrämmer mig att möjligt bli en av de som blundar för att man inte vill/kan tro på det.

    Ja, just detta dygnet har inte varit kul...  i andra hänseenden ser jag mig som stark och med stor förmåga att kunna hantera stressade situationer eller "ämnen". Jag litar till min förmåga att kunna hantera denna sits, vart den nu hamnar. Men även jag behöver bolla frågan mot andra anonymt. Om sen FL är bästa forumet för det är kanske en annan fråga...
  • Anonym (orolig mamma)
    Haskel skrev 2015-03-09 18:58:14 följande:

    Först och främst tror jag att du ska sluta jobba med utsatta barn. Alla klarar inte ett sådant jobb. 
    Du vill inte göra samma misstag att missa ett övergrepp. Därför söker du tecken på övergrepp på din dotter. När man söker finner man. Du finner sådant som, om man vill, kan tolka som tecken.
    Barn är röda i stjärten och kring slidan. Barn kan även få flytningar.
    Ditt sökande efter bevis får dig att gå så långt att du närmast begår övergrepp själv. Tänk om du själv funnit din man med kameran framför din dotters kön.

    I nuläget är det INTE din dotter som behöver hjälp. Ingenting tyder på det. Den som behöver hjälp är du. Jag anklagar dig inte. Jag förstår att ditt jobb gett/ger dig mardrömmar och misstankar.

    Jag kan garantera dig, att den dagen din 4 månaders dotter eventuellt blivit utsatt för ett övergrepp kommer det att märkas. Då kommer det inte att röra sig om vaga tecken.


    Och du kanske inte ska svara på forum om du inte 1. kan fokusera på frågeställningarna och 2. inte förstår att ett inlägg inte speglar en hel person eller verklighet.

    Jag söker inte efter tecken, har som sagt aldrig haft tanken på att min man skulle göra något sådant - tills det började dyka upp suspekta händelser: händelser vilka jag som sagt inte ens nämnt här. Dessutom söker jag nu snarare logiska förklaringar till det som hände här om dagen, vilket också är vad jag ber om - hjälp till att förklara det hela logiskt, endast en person har gett mig något som närmar sig det.

    Jag nämner inte rödhet eller flytningar - jag är inte IQ-befriad. Jag nämner att analen hade sprukigt sänder/hade ett blödande sår/spricka i sin ingång.

    Det var en fin garanti hörrdu. Du behöver inte lita till min kompetens - en enkel googling på "tecken på övergrepp" säger dig väldigt snabbt (från legitimerade sidor) att några sådana tydliga signaler är det svårt med, särskilt på så pass små barn som TS handlar om. Bra mycket vanligare att ett barn är utsatt utan att det märks. Om du ska påpeka att jag inte verkar vettig kan du åtminstone vara påläst kring det du "garanterar".


  • Anonym (orolig mamma)
    VIDE MI skrev 2015-03-09 19:09:50 följande:

    Nu kanske inte jag förstod riktigt! Men har hon en sprucken anal och är öm och röd i slidan så är det absolut ett tecken. Eller var hon bara lite röd på slidan och i rumpen, då är det ju normalt. Men en sprucken anal får man inte normalt, då har ju något hänt. Men som sagt jag kanske inte förstod.... Jag hade dött om mitt barn hade spruckit, då drar man väl till vårdcentralen eller barnmedicin eller ???


    Du förstod mig rätt. Hon var inte normalt "lite röd" , hon hade ett rött sår på ett vis som jag vanligen skulle ta för att huden (analen) blivit uttöjd. Huden är alltså uttrsträckt/tunn och blodig/röd där. Ja, det är vad som oroar mig - tack för att du läser det jag skriver och inte tolkar mig som en dum idiot som inte vet att barn kan bli röda på skinkorna av blöjor.
  • Anonym (orolig mamma)
    Anonym (hum...) skrev 2015-03-09 19:26:47 följande:
    Det du beskriver låter helt normalt. Och det vita vet jag inte, men fick tidigt till mig med mitt första att det kunde bli så av pruttar.
    Och när alla 3 varit likadana så kan jag med säkerhet garantera dig att det kan se ut så.

    Tjejer blir lätt lite rosa/röda vid mynningen. Inte konstigt alls. Och som nämns i tråden kan dom ha flytningar, även blodblandade flytningar redan som bebisar.
    Finns till och med något som heter stjärtfluss.

    Min ena hade flytningar på BB. Både jag och maken blev livrädda när vi öppnade blöjan. Men barnmorskan förklarade att det var inte ovanligt, bara att torka bort. Vi trodde att hon var döende eller något. :P
    Hon har dock aldrig haft det sedan dess.

    Är det andra saker som gör dig misstänksam? Menar verkligen inte att idiotförklara dig. Man blir som en tiger när man fått barn. Själv har jag jobbat med svårt sjuka barn och har granskat alla mina (gör fortfarande) under lupp. Får ibland hejda mig själv.
    Känner till det med flytningar och även blödningar, inte alla gör det så jag tar det inte som idiot-förklaring. Du tycker som övriga att jag borde tagga ned men skriver ändå på ett konstuktivt och schysst vis, det uppskattas. Har inget emot kritik eller att man inte tycker/tänker som jag men det bör vara konstruktivt och med poäng.

    Hon var inte bara rödlätt, hon hade en skada. Svårt att förklara. Jag har bild men är inte bekväm med att lägga upp den. Rodnaden i slidan kan vara så som du säger. Men det vid analen såg ut som en tillfogad skada. Sen om den skett via att hon är hård i magen eller via annat, det vet jag ju inte och jag lutar inte åt något håll överilat heller - vilket jag verkar framstå att göra om man ska utgå från vissa kommentarer jag får.

    Förstår hur du menar med att man går igång som mamma/förälder, och visst gör man det. Jag förstår att det kan framstå så här i tråden men jag ser inte mig själv som en "Hönsmamma" eller en sådan som går igång för ingenting. Hade jag gjort det hade jag inte skapat en anonum användare och frågat mig fram efter logiska förklaringar, då hade jag väl hysteriskt suttit och anklagat min man nu - vilket ju är vad jag vill undvika.

    Ja, det finns flera saker som gör att jag ens tänker såhär kring den här händelsen. Jag kände mig obekväm med att lista allt... dels för igenkänningsfaktor, dels då det känns som om det direkt får min man att faktiskt framstå som en övergrepps-man, vilket låter idiotiskt då det är vad jag vill få klarhet kring... Inser att det var/är helt orimligt av mig att försöka få klarhet kring en situation med hjälp av andra när jag inte ens lagt fram helheten...
Svar på tråden Övergrepp på vår 4 månaders?