Övergrepp på vår 4 månaders?

Hej, jag har läst alla dina inlägg och känner delvis igen mig själv i din historia. Jag har själv jobbat med barn och jag vet precis som du skriver att det är oerhört svårt att få något bevis för sexuella övergrepp mot barn. De flesta anmälningar läggs ner i brist på bevis.(oftast handlar det jun nte om våldtäkter eller något som direkt skadat barnen fysiskt). Och som du själv skriver så är råden omkring sexuella övergrepp mot barn att man ska "lita på sin magkänsla" och just vara uppmärksam på de små detaljerna omkring barnen.

Det jag känner lite här i tråden är dock att det är helt omöjligt för oss utomstående att veta något om situationerna du tar upp. Det kan vara helt normala situationer utifrån din beskrivning. Jag tycker inte att det är konstigt att pappor kramar sina tioåringar eller ligger bredvid dem i sängen, inte heller att byta en extra blöja någon gång. Samtidigt kan vi ju inte som utomstående heller säga med säkerhet att din man inte har ett sexuellt intresse mot barn. En tanke jag fick från dina beskrivningar var att du uppger tio åriga dottern också, jag tror inte att samma pedofil är intresserad av både tioåringar och spädbarn. För mig känns det lite extremt, jag tänker mig att de attraheras av barn i en viss ålder, men jag kan ju ha fel.

Det jag ville dela med mig av är iaf att jag har haft jättemycket pedofilnojjor och har fortfarande det från och till. Jag är uppmärksam på vad framförallt män gör i mina barns närhet. Föräldrar till barnens kompisar, med tiden har jag "friat dem", igentligen är det bara en pappa jag fortfarande tycker är lite "gränslös", och lite okänslig omkring vad barnen tycker är ok vad det gäller bus/kramar osv, men i majoriteten hade jag ju fel. De här nojorna var större när barnen var mindre, nu kan de ju själva säga ifrån. Med det sagt vill jag ju bara säga att det inte är fel att vara uppmärksam på alla vuxna runt sitt barn men man får inte noja sönder heller, man kan vara uppmärksam utan att dra på alla växlar. Nu upplever jag iof att du försöker vara nyanserad och lugna ner dig så det är ju bra. Just den första tiden med en ny lite bebis är ju extra orolig och nojjig också, jag kunde också reagera väldigt mycket på min man om jag tyckte att han gjorde fel.

Jag har inte själv blivit utsatt för regelrätta sexuella övergrepp men däremot vuxna som varit väldigt gränslösa, tagit på mig, krävt kramar, sitt mitt knä och så fast jag inte velat det. Det sågs ju att 1-5% av alla vuxna kan vara pedofiler, de flesta gör ju aldrig några brott och agerar inte alls på det, men då räknas man som pedofil om man attraheras av barn under 13 år. Jag inbillar mig att läggning mot just spädbarn måsta vara ovanligare.

Med det här lite splittrade inlägget vill jag väl bara säga att det inte är lätt att veta, kanske är din oro helt obefogad, om man nojjig mycketså går det att hitta "bevis" som kanske inte är något. Men det går inte heller att sitta här och garantera att det inte hänt något. Det bästa är väl att titta utifrån hur din man är kanske. De flesta pedofiler agerar inte för de fattar att de skadar barnen, är din man okänslig socialt så att han kan överse barnens lidande av ett övergrepp tror du?