Ensamma pappor, hur har ni det?

Jo naturligtvis finns här singelpaps.

Jag tycker du nojar extremt mycket. Jag är nästan på andra sidan av din nojstege och jag är superpappa jag också.

Personligen hade jag haft svårt att bygga en bra och kärleksfull relation med mina döttrar om jag nojat sådär, eller ens i närheten.

Föräldramöte. Fråga dig själv. Gav det någonsin något konkret för dig och dina föräldrar när du växte upp. Jag går inte på föräldramöten, ibland blänger dagispersonalen lite snett, det bjuder jag på och blänger tillbaka lite, jag är singelpaps och det är ingen dans på rosor, personalen får anpassa sig till min situation, inte tvärtom.

Det har hänt att vi suttit i ett minimalt badkar allihop.

Ammunition? I så fall hade jag använt riktig ammunition. Turligen har jag barn med ganska vettiga kvinnor, så jag hoppas slippa något sådant både idag och i framtiden.

Men jag vill inte påverka dig i dina beslut, kanske du har fog för att noja, att du accepterar din roll och ditt väsen i din situation och kanske det är så som är bäst (ingen aning).

Jag skulle även dejtat om jag hittat någon jag gillar. I min stad ser singelkvinnorna ut som missfoster eller flodhästar, eller har Anna Ankas personlighet.