19 år och gravid..vad ska jag göra?!?

Om du inte klarar av en abort av ett embryo så lär du inte fixa en adoption (vilket sällan görs i Sverige). Så alltingen avslutar du det och skaffar ett bra skydd så du slipper genomgå det här igen. Eller så tar du farväl av ditt nuvarande liv och väntar dig många år av en tuff berg och dalbana. Det går utmärkt att vara ung förälder, var själv 18år. Men då måste man vilja det, och vara beredd på att kämpa. Trotts att jag lyckats bra som ung förälder, så skulle jag ändå skjutit upp det några år till för min egna skull, för det kämpigt. När livet var ordnat vid andra graviditeten, fick jag äntligen njuta av hur det verkligen skulle vara att vänta barn och vara föräldraledig.

Hur långt gången är du?

Då är det ju fortfarande i ett väldigt tidigt skede. De första tre veckorna är väl beräknat på ägglossning etc. så embryot är fortfarande bara en spermie som nått ett ägg... för mig är det som att sörja att man har mens, för ägget kunde ju ha blivit ett barn eller om mannen slänger kondomen fylld av miljoner av potentiella barn till mig..

Oavsett vad du beslutar dig för så ta det beslut som passar dig, Att omgivningen hotar med att bryta kontakten så kanske det inte är mycket att umgås med, du är ju faktiskt vuxen. Klarar du dig utan familjens stöd? vad gör du om pappan lämnar dig själv med barnet? vad är din plan för framtiden?  
Att behålla ett barn för att det är synd att abortera för barnets skull är ingen bra plan, enligt mig iaf..