Byta tilltalsnamn, till vad??

Jag bytte som ung tonåring och är medelålders och hela min förbannade släkt envisas med att kalla mig mitt gamla namn fortfarande. Så förbered dig på att dom kommer att kalla dig ditt gamla namn, tycka att du är konstig och fjantig som byter namn och även kommer att presentera dig för nya personer med ditt gamla namn.

Gällande namnet så fattar jag inte varför du skulle byta till Susan isf? Menar du med engelskt uttal? Om du bor i Sverige så tycker jag det kan bli lite fjantigt såvida du inte har engelskt påbrå. Men andra namn då? Finns det något namn du alltid har älskat och som du tycker är du?

Jag förstår dig helt och fullt om du inte gillar ditt namn, menar inte att det är fult, för jag avskydde också mitt gamla namn så jag förstår precis känslan du har.

Har du några släktnamn som känns bra? Några andra förnamn? Själv tog jag ett av mina andra förnamn. Du har inte tänkt på att ändra Susanne till Sanne t ex? Det är ju ganska nära och du skulle nog inte anses lika konstig som byter från Susanne till Sanne som att byta helt. Jag tycker inte att du är konstig men jag vet att det är det folk tycker om en när man byter namn. Jag har hört det i hundra år nu så jag vet hur andra kommer att se på det.

Jag låter negativ men det är för att jag har haft en negativ upplevelse av att byta även om jag själv trivs mycket bättre med mitt "nya" namn. Men det handlar om hur du ska känna och om du inte känner dig som en Susanne eller gillar namnet så tycker jag att du ska byta.

Tack för att du delar med dig av dina tankar & erfarenheter!

Ett av mina nuvarande mellannamn är Hilma, vilket jag alltid har gillat.

Hur skulle det bli med betyg etc där isf gamla namnet står, måste man fixa nya då?

Jag har ingen att tillföra direkt, utan undrar mest vad du tänker dig att namnbytet ska innebära för dig? En tjej från skoltiden har bytt namn 2 gånger nu, men jag vet inte varför, och funderar på om hon gör det för skoj skull eller om hon vill åstadkomma något som hon då kanske inte lyckades med vid andra bytet...

Själv heter jag ju Dick, och det rimmade ju på bara på "pick" när jag var barn. Idag betyder det ju även "kuk", vilket påfallande ofta kommer på tal. Kan vara rätt kul att påpeka för folk att USA's försvarsminister hette Dick för några år sedan (utan att det var något konstigt), och att deras fascination för namnets koppling till "kuk" snarare säger något om deras fokus i livet än graden av underlighet i namnet.

....och ursäkta utvikningen i detta, men som sagt, vad vill du uppnå med ett namnbyte?

Gamla betyg gör nog inget eftersom att ditt personnummer står med men visst fan blir det krångligt och ser konstigt ut när betygen har ett annat för-och efternamn än vad du heter idag. Inte för att du inte kan förklara det men det är en av dom sakerna som leder till att man kan känna sig smått schizofren ibland.

men det blir väl ingen skillnad - uttalsmässigt så blir det samma uttal på svenska? 

Vill byta för att känna mig hel, trivs inte alls med mitt tilltalsnamn & vet egentligen inte riktigt varför.

Ber om ursäkt men Dick hade jag inte velat heta om jag var en karl, samtidigt är det nog ganska unikt?

Jo lite skillnad blir det ju, men inte med engelskt uttal mer betoning vid u än n

en kompis till mig bytte förnamn när hon var 20 . Hon bytte från sitt korta och i hennes tycke löjliga namn Pia till det mer vuxna namnet Christina.   Ingen fattade att det var på riktigt utan fortsatte kalla henne Pia.  

hon var ganska trött på att hela tiden förklara sig och förklara sig och förklara sig att hon faktiskt hette Christina på riktigt.  

hon har fått leva med dubbelnamn i många många år .   Hon presenterade sig på nya arbetsplatser med Christina men familj och vänner omkring henne fortsatte med Pia-Christina omvartannat.

Hon tröttnade till sist och hur mycket hon än kände sig hemma med namnet Christina och verkligen ville heta så så bytte hon tillbaka när hon passerade 30.

I år fyller hon 40 och heter återigen kort och gott Pia oficiellt .   Eftersom hon la till namnet Christina till sina förnamn så står ju namnet ändå kvar i pass, körkort och myndighetspapper osv så hon har ju ändå inte förlorat det utan kan ändå identifiera sig med att heta Christina. 

...och även jag får be om ursäkt Susan, men jag tror faktiskt inte ditt problem (att inte känna dig hel) löses med hjälp av ett namnbyte. Vet inte om det finns någon officiell statistik på det, men vad det gäller könsbyten så rapporterades det att många som bytt kön inte mådde bättre efter könsbytet, utan kanske snarare tvärt om.

Själv tycker jag att mitt namn är jättebra! En is-brytare av guds nåde ska du veta. Hade jag inte varit så trygg i mig själv så kan jag ju förstå att det hade varit problematiskt, men nu är det ett namn som jag kan använda i det sociala spelet ibland, och det är som sagt var bara roligt

Jag vet en Susanna som bytte till Sanna.