Tess1984 skrev 2016-01-10 15:23:57 följande:
Ja det är faktiskt väldigt jobbigt, både önskar och inte önskar att det var något fel, då skulle man vetat varför det inte funkar i alla fall.
Jag har ju ibland förhoppningar om att lyckas på naturlig väg eftersom att allt ser bra ut men det blir ju frustrerande när inget händer.
Japp jag äter väldigt bra, ger sambon vitaminer istället, han lever inte lika sunt som mig. =)
Spolat äggledarna har jag också gjort och det såg bra ut både där och i livmodern.
lupus antikoagulan, är det något som kan vara orsak till era missfall? Hur får man behandling i så fall?
Kram till dig
Okej, ja det är ju tydligen inte alltid kroppen vill fast man tydligen ska "kunna" . Hur ställer ni er till ivf då?
Ja det koagulerar typ i livmodern eller vad det gör så fostret överlever inte. Jar inte läst på så mycket om det. Jo finns medicin att få. Sprutor som gör att blodet inte koagulerar. Väntar på att läkaren ska ringa så jag får mer info och hur vi ska gå vidare. Men efter lång tids bebisförsök blir man så slut som människa:( känner att jag verkligen behöver folk som förstår hur man kämpar och mår i dessa tider. Det mest naturliga som finns tas ifrån en och blir som all tid går åt att försöka, kämpa, grubbla och bli besviken. När jag fick mitt MA nu i november rasade min värld och jag klarade inte gå upp ur sängen på över en vecka. Åt starka lugnande.
Men nu är jag tillbaka och känner att ja är redo att fajtas igen!
Kram