BF i slutet av november! Följas åt?

Hej

Jag vill gärna hoppa in i denna tråd :)
Jag och min man har försökt få barn i ett par år men det har aldrig tagit sig. Vi gick på utredning och i samma veva som vi fick svar att alla prover var bra och att vi ska få påbörja provrörsbefruktning i maj så plussade jag. Konstigt hur det kan vara bara man slappnar av :)
Beräknat datum för oss är 24/11.
Har tid hos mvc nu på torsdag för hälsosamtal.
Vi har inte berättat för någon än men det är svårt att hålla det hemligt!

Men det är spännande att känna att det händer saker med kroppen :) Ömma bröst, lite illamående emellanåt och extremt känslig för dofter. Inte så att jag mår dåligt av dofter men det är som att luktsinnet förbättrats.

Kan lägga till på BF-listan att detta blir mitt första barn :)
Intressant att följa allas kommentarer om symptom. Har känt av en del av det ni nämnt men tänkte att det kanske bara var psykiskt, att man inte kände av det så tidigt.

Jag bor i Karlstad.

Jag och min man har bjudit hit våra föräldrar imorgon på middag. Vi ska berätta för dem då. Har inte riktigt kunna bestämma oss om vi ska berätta innan 12v gått ifall det blir missfall men idag var jag på första besöket hos barnmorskan. Hon sa ändå något tänkvärt. Att om det skulle bli missfall så kanske man kommer behöva stöttning från familjen.
Så vi har bestämt att det får bli allas lycka så får vi hålla tummarna ihop att allt går bra. Ska bli sååå kul att berätta för dem. För min svärfar kommer detta bli första barnbarnet :)

eihr: Ja så tänkte jag också. Om de ska behöva trösta mig vid ett eventuellt missfall kan de ju först få glädjas lite åt den fantastiska nyheten :)
Nu ska jag bara cupcakes. Tänkte gör personliga dekorationer där det kommer stå mormor, morfar och farfar på dem. Så får vi se om det kopplar när vi serverar dem :)

Jag berättade för mina föräldrar och svärfar idag. De fick sin varsin cupcake där det stod farfar, mormor och morfar på. Det tog ett tag innan det kopplade. "Varför står det mormor på?" Sen blev det kramar och massa tårar.
Blev en väldigt lyckad dag. Ska berätta för min bror imorgon.
Känns väldigt skönt att ha berättat. Delad glädje är dubbel glädje :)

Sandravanilj; Ja, känns skönt. Mamma började också planera väldigt :)

Jag är i v6 (5+2)

Jag förstår känslan av att vilja ha bekräftat att det verkligen finns något i magen. Har googlat på om man kan göra tidigt ultraljud någonstans i närheten men det verkar inte erbjudas i Värmland så jag får nog vänta... Men visst hade det varit skönt att få det bekräftat mer än ett positivt gravtest!
Jag försöker nu bara tänka positivt, inte gå och oroa mig för missfall. Lättare sagt än gjort men jag vill glädjas åt att vara gravid, inte gå runt och vara för orolig.
Hoppas verkligen det kommer gå bra för oss allihop!

Igår fick jag en chock när jag var på toan och fick blod på pappret när jag torkade mig. Var livrädd för att det var missfall på gång, hade dessutom väldigt ont i magen. Men sen har det inte kommit något mer blod. Och om jag förstått allt rätt så är det inte helt ovanligt att få en liten blödning. Men usch vad otäckt!
Har gått in i v7 nu och har tidigare inte haft några större känningar mer än ömma bröst och lite ont i magen. Men precis som några av er andra säger, helt plötsligt slår illamåendet till. Känns som jag kan kräkas när som helt, kallsvettig och svimfärdig... Går och småäter körsbärstomater för att hela tiden äta på något, hjälper mot illamåendet.

Jag har inte berättat på jobbet att jag är gravid än men om det kommer vara så här till veckan kan jag nog bli tvungen. Annars kommer de väl skicka hem mig, livrädda för att bli smittade av vad jag kan ha för sjukdom.... :)

Ni andra som är illamående, har ni berättat på jobbet? Känns svårt att dölja det...

Har också funderat på detta, eller snarare hoppas på att det är så. Men jag måste nog inse att det kommer vara så här ett tag. Så äckligt att kräkas hela tiden.
På jobbet sitter jag i kontorslandskap och pratar emellanåt i telefon. Det gör mig så stressad, tänk om man sitter i telefon och måste springa och kräkas... Så jag funderar på att prata med min chef imorgon för att komma fram till en bra lösning. Har som tur är en väldigt bra chef. Han är väldigt stöttande för hela sin personal. Dessutom vet han att jag har försökt bli gravid ett tag. Har normalt sett migrän och har inte velat ta migräntabletter medan vi försökt, vilket påverkar jobbet eftersom jag är hemma lite oftare än förut när jag tog medicinen.