Bejje skrev 2019-02-25 20:17:13 följande:
Jag vill gå tillbaka till rasdiskussionen.
Det är ju "fult" att dela in människor i raser, varför förstår jag inte. Om det nu hade varit så att alla hade accepterat detta för 100 år sedan så hade ingen tyckt något illa om det idag. Problemet är ju p.g.a hatet som fanns mot svarta förr i tiden. Det är därför vi ens har den här diskussionen idag.
Hade inte det inträffat så hade vi säkert delats in i raser än idag.
Att dela in folk i raser i sig ser jag inte som något diskriminerande. Däremot är det rasism i sin rätta bemärkelse att påstå att jag är vit och du är svart och bara för att jag är vit så är jag bättre än dig.
Jag skulle aldrig påstå något sådant. Men trots det tror jag ändå på olika raser, men inte på ett negativt sätt. Jag vet att en svart person kan vara mycket smartare och mer framgångsrik än mig och det har inget med färgen/rasen att göra.
Ta t.ex. hundar, vi har dels den vanliga Labrador och sen har vi Golden retriever som är i princip samma hund, bara annan färg.
Ändå delar vi in dessa i raser. Men trots detta är det så himla svårt att säga att en kolsvart person och en likvit norrlänning är olika raser.
Varför är det OK på hundar, men inte på människor? Jo bara p.g.a. hatet som fanns mot svarta i vår historia. Hade det inte inträffat att vi på ett positivt sätt idag troligen snackat om olika raser.
Du får läsa på lite och fundera ett tag till efter det.
Snacket om raser är borta av fler skäl.
Dels är ras en benämning olika typbestämda framavlade egenskaper hos en eller fler grupper domesticerade djur. Nu höll iofs nazzarna på med liknande avel på människor
Dels är variationen mellan olika populationer mindre än variationen inom olika populationer - så ras begreppet är omöjligt att verifiera vetenskapligt
sv.wikipedia.org/wiki/Ras
"
Existensen av människoraser i biologiskt avseende avfärdades första gången vetenskapligt av genetikern Richard Lewontin år 1972.[3][4] Lewontin kom i sin undersökning fram till att den genetiska variationen mellan två slumpvist valda människor inom en lokal population människor i typfallet uppgår till drygt 85 procent av den genetiska variationen mellan två individer från vitt skilda mänskliga populationer. När Lewontin samlade ihop de lokala populationerna i sju kluster, med exempelvis afrikaner i ett kluster och östasiatiska folk i ett annat kluster så kom Lewontin fram till att den genetiska variationen mellan individerna kallade afrikaner respektive östasiater uppgick till över 93 procent av den totala genetiska variationen inom arten, medan drygt 6 procent bestod av skillnader mellan de olika klustren. Afrikaner skilde sig alltså mer från varandra än alla afrikaner i studien skilde sig från östasiater. På motsvarande sätt var östasiaterna mer olika varandra än alla östasiater i studien skilde sig från afrikaner."
sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4nniskoraser
"
Människoras är ett klassificeringssystem som delar in den
moderna människan i stora och distinkta populationer eller grupper utifrån
anatomiska,
kulturella,
etniska,
genetiska,
geografiska, historiska,
lingvistiska,
religiösa eller sociala skillnader. Från att först ha använts för att beteckna nationell tillhörighet började begreppet under 1600-talet kopplas till fysiska egenskaper och påstådda beteendemässiga skillnader mellan etniska grupper och användes för att skapa hierarkier och
rasregelsystem gynnsamma för den dominerande etniska gruppen. Från 1800-talet användes begreppet allt oftare
taxonomiskt för att beteckna genetiskt särskilda människogrupper definierade utifrån
fenotyp.
[1][2][3]Vissa biologer använder än idag begreppet men samtida forskning har visat att på ett genetiskt plan finns det inga tydliga uppdelningar i olika raser, varför begreppet ur ett taxonomiskt perspektiv inte har någon relevans.[4][5][6] Inom antropologin råder konsensus om att det inte finns människoraser, och man anser att försök till identifiering av rasskillnader mellan människor är rent ovetenskapligt"
"
Samhällsvetenskaplig forskning har visat att kvarlevande äldre, fördomsfyllda föreställningar om att människan kan delas in i "raser", fortfarande kan påverka individers liv genom att de bidrar till såväl favorisering inom gruppen som exkludering och diskriminering av de som inte tillhör gruppen.[10] "Ras" betraktas idag inom samhällsvetenskap och beteendevetenskap som en social konstruktion där konstruktionen av "ras" sker genom en materiell process som kallas rasifiering. I västerländska samhällen finns rasregelsystemdär skapandet av "ras", rasidentiteter och rasrelationer helt eller delvis skett genom en naturalistisk eller historicistisk modell, eller i kombination av båda modellerna. Den första utgår ifrån hierarkiska, rasbiologiska antaganden om högre och lägre stående raser, medan den andra utgår ifrån kulturella och kulturrasistiska principer"
Vidare så är rasismen inte kopplad till enbart afrikaner utan har i vår del av världen också riktat sig mot samer, romer, judar, finnar.
Snacket om raser är alltså inget annat än sk*tsnack som bygger på rasbiologiska föreställningar eller kulturrasistiska principer.
Snar man kulturrasismen närmare så ser man att den är en förtäckt biologisk rasism, speciellt om den bygger på föreställningar om att det finns olika essenser som beror på vilken kultur man har och/eller var man kommer från.