Anonym (förstår dig) skrev 2015-04-28 13:43:23 följande:
Åh jag lider verkligen med dig. De som trakasserar dig är omogna idioter. Försök att inte kalla dig själv för svin eller äckel. Alla människor förtjänar att vara lyckliga och känna sig uppskattade. Det gäller även föräldrar! Visst, otrohet är inte ok, men det är sällan så svart eller vitt.
Jag är i en liknande situation, jag älskar min man, tryggheten i hemmet och familjen. Men jag kan inte blunda för mina känslor för min vän. Jag har nu bestämt mig för att inte träffa min "vän" mer på ett bra tag och måste få tid att sörja över det. Det känns skitjobbigt, men en dag frågade jag bara mig själv, vem är värd mer? Vem vill jag vakna upp intill när jag är 50 år? 60 år?
Jag tycker det låter som om du redan har gått ifrån din man i tanken. Jag tycker det är dags att ni tar en paus ifrån varandra. Prova att vara ensam i en vecka. Utan både älskare och make, sen kan du ju ha barnen halva veckan och vara helt ensam andra halvan. Du förtjänar att vara lycklig! När du är lycklig blir även dina barn lyckliga! Det gäller bara att våga vara öppen med det sen när de är gamla nog och berätta för dem att du inte mådde bra tillsammans med deras pappa.
Tror inte riktigt man kan förstå hur förjäkla jobbigt det här är förrän man är i samma situation.
Lycka till!!
Men fyfan vilket egoistiskt jävla dravel...
1) Är att kriticera någon som beter sig illa mot andra och som själv bevisligen fattar det detsamma som att "trakassera"? Menar du på fullt allvar att man baaaaara måste hålla med folk i allt de gör för annars är det trackasseri?
2) Nej alla människor förtjänar inte alls att vara lyckliga och känna sig uppskattade. Det gäller BARA om man själv behandlar andra väl. Behandlar man andra människor som skit och bygger sig egen lycka på andra människors olycka förtjänar man absolut inte att vara lycklig och känna sig uppskattad.
3) Det är inte speciellt förvånande att du befinner dig i samma situation som TS. För om du är så himla snäll mot dig själv att du tycker att det är helt och ok att bete hur du vill mot din partner och ändå förtjäna andras respekt och uppskattning så kringgår du ju helt ditt samvete och lever i en låtsasvärld där man kan göra precis hur fan man vill mot andra och bara få positiv respons tillbaka. I din fantasivärld så tror du ju att du är centrum i universum och det bara är dina känslor och din lycka som räknas och att du förtjänar det bästa ovasett vad du gör mot andra.... resonerar man så som du gör så är det inte så konstigt om man beter sig egoististiskt för då saknar man ju helt samvete och förlåter ju sig själv för precis vad som helst.
Men du har fel. Hur du värderas av andra avgörs av hur du agerar INTE vad du tycker om dig själv. Och det kommer du bli väldigt medveten om den dagen det du pysslar med kommer fram och hela din fantasivärld rasar samman och alla dina självlögner konfronteras med verkligheten.
