Jag är rädd för min man

Jag träffade mitt ex för två år sen. Tog internetdroger tillsammans, de var rus-mässigt som en blandning av kokain,amfetamin och MDMA. Allt var frid och fröjd, varje sommarkväll blev som en saga. Han började köpa in större mängder så vi kunde få extrapengar. Jag hade nämligen alltid drömt om att resa jorden runt, så han visste min svaga punkt. Blev såklart inte ett öre över när jag bröt upp med honom ett år senare. 
Vi använde nästan allt till oss själva tillslut. 100 000 kr rakt upp i näsan gick hela kalaset på. 
Han var även alkoholist, så när drogerna tände av mellan varven kom han ner på alkohol. Vi båda började tillslut att hallucinera i skumma banor. Bara det att han inte förstod att hans beteenden var konstiga. Och farliga. 
Han slog mig helt gul och blå några gånger. Han gillade mest att bara hota dock. Svartsjukan han kände var orealistisk och jag hade ingen talan. Han tryckte in mig olika i hörn och hade ögonen på hel-spänn. Något kisande, ungefär som en detektiv. Har aldrig varit otrogen eller ens i närheten (nu ska man förvisso aldrig misshandla NÅGON ändå!). 
Jag hade svårt att finna modet till att söka hjälp. Var livrädd att han skulle döda mig om han fick veta. Dessutom ville jag ha hans droger, kändes som att sälja sin själ till maktlösheten. Fick inte passera ytterdörren då han jämt skulle se var jag befann mig. Jag skrev "Lilla landet Vitryssland" på ett A4 och hängde upp det på kylskåpet. Som tur är fick jag gå på en släktträff (han visste att min far skulle hämta mig om jag inte svarade). Så hela släkten fick se mig med pupiller stora som månen och med ett slaget ansikte. Då bad jag om hjälp.
Genom den vägen blev det och vi har ingen kontakt nu. Skönt