• Anonym (Den rätta)

    Avskyr min sambos dotter

    Jag är en kvinna som snart fyller 30 år med eget företag och har så länge jag kan minnas haft ett självständigt singelliv. Beslutade mig tidigt att satsa på karriären och låta kärlek och barn vänta till när tiden är rätt. För ett år sedan träffade jag, av en ren slump, mannen som fick mig knäsvag och blev direkt förälskad. Idag har vi ett fantastiskt förhållande och bor ihop sedan ett halvår tillbaka. 

    Något som skaver så otroligt i mig är att han har en dotter på 6 år som jag helt enkelt inte står ut med. Jag vågar nästan säga att jag avskyr henne. Hon är här varannan vecka och lever om, är bortskämd och är en otroligt vidrig unge. Det som gör mig mest förbannad är att han skaffade barn för tidigt och helt enkelt inte kunde vänta på den rätta, dvs mig. Jag vet helt enkelt inte hur jag ska orka att fortsätta bo i ett hem där en äcklig unge varannan vecka kommer och förpestar mitt liv. Funderar på om jag ska prata med honom och föreslå att han endast ska ha henne varannan helg. Det här är helt enkelt inte hållbart för mig. Och hur kommer det bli när vi skaffar egna barn ihop? Vill inte ha mina barn i närheten av henne, tanken får mig illamående. Älskar ju barn, men det är något med hans dotter som jag tror att många har svårt att tycka om.

    Hjälp mig nu kära hobbyterapeuter här på familjeliv, hur ska jag gå till väga för att slippa hans dotter?

  • Svar på tråden Avskyr min sambos dotter
  • Fånga dagen

    Det här handlar nog varken om brödsmulor eller utströdda leksaker, utan om att ts avskyr att sambons dotter öht existerar. Det har hon ju själv uttryckt i klartext.

    Att många har svårt för att hysa några varmare känslor för ett barn man inte själv är förälder till, har man ju förstått när man läst en del trådar här. Men att använda ord som vidrig och äcklig när man talar om sin partners 6-åriga dotter, visar hur djup denna avsky är.

    Så det skulle nog inte göra nån skillnad om detta barn alltid skulle uppföra sig exemplariskt. Ts största problem är att hon öht finns. Men som sagt.......hoppas innerligt detta är en trolltråd.

  • The past is now

    Bahahaha! Ts skulle du vara den rätta? Han trodde nog att exet var den rätta och valde att skaffa barn. De har uppfostrat sitt barn dvs i dina ögon ett monster. Du borde du tänka om och INTE skaffa barn med denne man eller hur? Jag har ett gott råd: Gör slut och skaffa en karl som inga barn har.

  • Ess
    Fånga dagen skrev 2015-03-27 08:42:12 följande:

    Det här handlar nog varken om brödsmulor eller utströdda leksaker, utan om att ts avskyr att sambons dotter öht existerar. Det har hon ju själv uttryckt i klartext.

    Att många har svårt för att hysa några varmare känslor för ett barn man inte själv är förälder till, har man ju förstått när man läst en del trådar här. Men att använda ord som vidrig och äcklig när man talar om sin partners 6-åriga dotter, visar hur djup denna avsky är.

    Så det skulle nog inte göra nån skillnad om detta barn alltid skulle uppföra sig exemplariskt. Ts största problem är att hon öht finns. Men som sagt.......hoppas innerligt detta är en trolltråd.


    Jag tror också att det är en trolltråd. Ts pekar lite för mycket på vilken vidrig liten unge hon är och hur mycket hon avskyr henne.

    Hade man i verkligheten känt sån avsky från början, så hade man knappast utsatt sig för att dela boende vv med den personen.

    Tom jag som ogillar/avskyr min mans ena, ser det som mer komplext än att bara avsky och hata. Hen har faktiskt även bra sidor, även om jag som inte klickar med hen främst ser de negativa som jag inte gillar.
    Det var lättare när hen var yngre att fokusera på de bra sidorna. Men efterhand som åren gick så blev de dåliga/irriterande mer och mer framträdande. Alla förändras ju med åren, både hen och jag själv.
    Men sen hen träffade sambon så känns det som att de sämre sidorna bejakas, och sambon pushar på.

    Så jag tycker ts känns rätt endimensionell och påhittad.
  • Anonym (E)
    Ess skrev 2015-03-27 09:02:27 följande:

    Jag tror också att det är en trolltråd. Ts pekar lite för mycket på vilken vidrig liten unge hon är och hur mycket hon avskyr henne.

    Hade man i verkligheten känt sån avsky från början, så hade man knappast utsatt sig för att dela boende vv med den personen.

    Tom jag som ogillar/avskyr min mans ena, ser det som mer komplext än att bara avsky och hata. Hen har faktiskt även bra sidor, även om jag som inte klickar med hen främst ser de negativa som jag inte gillar.

    Det var lättare när hen var yngre att fokusera på de bra sidorna. Men efterhand som åren gick så blev de dåliga/irriterande mer och mer framträdande. Alla förändras ju med åren, både hen och jag själv.

    Men sen hen träffade sambon så känns det som att de sämre sidorna bejakas, och sambon pushar på.

    Så jag tycker ts känns rätt endimensionell och påhittad.


    Varför avskyr du hen, ditt bonusbarn?

    I övrigt är det märkligt att säga att en sexåring är "vidrig" som ts gör. Sexförbrytare, mördare, kvinnomisshandlare mfl kan man ju säga är vidriga, inte små barn.. Men men, hoppas inte ts är på riktigt.
  • modsey

    Kära du

    Lämna honom för någon bättre som förtjänar dig mer och kan ge dig ett bättre liv.
    Förmodligen förtjänar även han och hans barn någon annan än dig Flört

  • Larmet
    Ess skrev 2015-03-27 07:33:45 följande:
    Varför ska barnen springa i hela huset och äta, det gör man vid bordet!

    Men sen tycker jag det är en sak man ska ta med mannen. Så här vill jag inte ha det, så antingen sitter xx vid bordet och äter annars så får du själv ta hand om städningen av bostaden eller ta in städare som sköter det. För jag kommer inte att ta ett dugg efter henne. Gäller även leksakerna.
    Jag tycker man ska va tydlig med ansvarsområdena och ekonomisk fördelning, även om det bara är två vuxna som ska bo ihop. Extra viktigt är det om det finns barn på ena hållet.
    Visst, men det är fortfarande petitesser. Varför tar du inte upp det med din man då så du slipper klaga? Du kan inte förvänta dig att alla ska ha samma syn på barnuppfostran och husregler som dig. Dessutom är det inte barnet det är fel på, det är du som har haffat fel man. Jag fattar inte hur man kan störa sig så grovt på ett stackars barn, barn formas av de vuxna runt omkring. Kan ni inte kompromissa så borde ni inte leva ihop. 
  • Ess
    Larmet skrev 2015-03-27 10:53:51 följande:
    Visst, men det är fortfarande petitesser. Varför tar du inte upp det med din man då så du slipper klaga? Du kan inte förvänta dig att alla ska ha samma syn på barnuppfostran och husregler som dig. Dessutom är det inte barnet det är fel på, det är du som har haffat fel man. Jag fattar inte hur man kan störa sig så grovt på ett stackars barn, barn formas av de vuxna runt omkring. Kan ni inte kompromissa så borde ni inte leva ihop. 
    Lita på att han har fått höra med båda öronen, jag är nämligen inte den som sticker under stol med mina åsikter.
    Att hen var curlad var som hen formats av uppfostran. Men att jag inte gillar hen som person, har just med den medfödda personligheten att göra.

    Hen var så pass gammal redan från början att jag inte behövde stå ut så länge med umgänget. Så det hade ingen större betydelse, det var bara att bita ihop ett par år.
    Sedan så har hen blivit värre med åren, som jag skrev i inlägget, så nu pallar jag knappt ett par timmars besök utan att koka över.
    Sedan så delar min man till viss del min åsikt om hen, och till fullo gällande sambon.
    Lika lite som jag skulle slita upp min familj för en person som har en mycket liten del av mitt liv. Lika lite skulle min man göra det.
  • Ess
    Anonym (E) skrev 2015-03-27 10:25:14 följande:
    Varför avskyr du hen, ditt bonusbarn?

    I övrigt är det märkligt att säga att en sexåring är "vidrig" som ts gör. Sexförbrytare, mördare, kvinnomisshandlare mfl kan man ju säga är vidriga, inte små barn.. Men men, hoppas inte ts är på riktigt.
    Vi har aldrig klickat som personer, och nu som vuxna har det bara blivit sämre. Jag kan helt enkelt inte med hens personlighet

    Jag tvivlar på att ts är sann. Därför pekade jag på skillnaderna i våra historier, då jag kan relatera till att ogilla partnerns barn, men upplever ts som väldigt endimensionell.
  • Larmet
    Ess skrev 2015-03-27 11:25:04 följande:
    Lita på att han har fått höra med båda öronen, jag är nämligen inte den som sticker under stol med mina åsikter.
    Att hen var curlad var som hen formats av uppfostran. Men att jag inte gillar hen som person, har just med den medfödda personligheten att göra.

    Hen var så pass gammal redan från början att jag inte behövde stå ut så länge med umgänget. Så det hade ingen större betydelse, det var bara att bita ihop ett par år.
    Sedan så har hen blivit värre med åren, som jag skrev i inlägget, så nu pallar jag knappt ett par timmars besök utan att koka över.
    Sedan så delar min man till viss del min åsikt om hen, och till fullo gällande sambon.
    Lika lite som jag skulle slita upp min familj för en person som har en mycket liten del av mitt liv. Lika lite skulle min man göra det.
    Vad hemskt med en pappa som inte älskar sitt barn. Ni verkar förtjäna varandra. Tomma bittra själar. 
  • Ess
    Larmet skrev 2015-03-27 11:33:59 följande:
    Vad hemskt med en pappa som inte älskar sitt barn. Ni verkar förtjäna varandra. Tomma bittra själar. 
    Han älskar dem, men han har förmågan att ställa sig utanför och se dem med andras ögon, och inse vad som gick snett.
    Det verkar va en egenskap som du inte vet att den finns ens!
Svar på tråden Avskyr min sambos dotter