RMC i Malmö

Vi ska till RMC på tisdag. Hade en tid för 2 mån sedan (3 v efter sista provet togs), men min man blev utkallad på jobb utomlands... Vi lämnade alla prover i maj. Har varit en lång väntan... Svårt att tänka på något annat denna vecka. Hjälper inte med alla nyfödda runtomkring (som blev till på nästan första försöket) samt oplanerade graviditeter.

Vi har sedan ca 2 mån berättat för de som frågar att vi håller på med en utredning. Att smussla med det och ljuga gjorde det bara värre för mig. Vi har inget att skämmas för! Man slipper de flesta frågorna ("är det inte dags snart? ") när man är öppen, men man får vara beredd på "det går nog bara du slappnar av".

Det är svårt att prata om. Jag skämdes över att inte lyckas med det som verkar så enkelt för många. Och ville slippa idiotiska hjälpsamma kommentarer. Men efter att jag berättade känns det mindre tungt, jag behöver inte undvika ämnet, har fått lite mer stöd. Jag har inte berättat om den djupa förtvivlan jag bär på (dels för det är privat, dels för jag hade börjat gråta :-P ), men har berättat lite runtomkring om att det är jobbigt.

Vi skickade egenremiss, och fick ett brev med provtagningsremisser efter 1 v. Tog 1,5 mån att samla in proverna pga cykeln, sedan fick vi tid för besök 3 v senare. Pga jobb avbokades tiden och pga sommar var nästa tid 1,5 mån senare. Så jag tycker ändå att det går snabbt, iaf än så länge...

pandoraDiem: Du kan lämna blodproverna på din vårdcentral. Jag lämnade mina prov direkt på morgonen (innan jobbet) och behövde inte köa alls :)

Kram till alla er som har dåliga dagar. Vet hur det känns. Jag brukar gräva ner mig med en positiv serie och choklad. Jag har tur som har en väldigt stöttande och tröstande man. Vi försöker sysselsätta oss med annat också, inte hänga upp oss på reproduktionen. Så vi renoverar hus, klipper buskar i trädgården, organiserar garderober, etc.

Jag var på RMC i tisdags. Har väl börjat smälta upplevelsen nu. Min gynekolog var bra, professionell, lugn, systematisk (men hade inte helt koll på sina papper, så ett av mina blodprov "saknades" (låg i en hög någonstans (jag tog det i ett annat län pga resa))). Gillade inte min mans androlog lika mkt, men hade lite svårt att förstå honom. De hittade inget fel på mig, allt såg bra ut, ägglossning på g. Min man hade inget att anmärka på mer än något test på det genetiska materialet (något med kromatinet) där värdet var lite för högt, och då hade man statistiskt svårare att få en spontan graviditet. Någon som vet vad detta test heter så jag kan läsa på? (Är medicinskt utbildad, så jag är nyfiken.) Han ska lämna ett spermaprov till. Övrig plan: försök några månader till. "Ni är ju så unga och har inte försökt så länge". Har kommit till stadiet där jag är arg över den kommentaren. Frustrerad över att vara kvar i "limbo". Men det är väl bara att försöka ett halvår till innan vi kan få hjälp...

Vi har "bara" försökt sedan maj 2014. Klart att det är kort tid jämfört med många andra som kämpar. Å andra sidan är det väldigt lång tid jämfört med alla mina vänner som blir gravida utan att knappt anstränga sig. Det känns som att min frustration och sorg inte räknas bara för att jag är under 30. Som det ser ut lär jag vara över 30 innan något händer...

Ingen aning om hur ivf-köer fungerar tyvärr.

Har fortfarande ont vid vänster äggstock efter vul och palpation (hade ägglossning på g på den sidan). Någon som känner igen det?

Vid besöket träffar du en gynekolog som först frågar om cykel /sexliv / sjukdomar / mediciner / etc. Därefter kollar han din cervix. Därefter vul. Därefter digital palpation av vagina. Och så går han igenom dina provsvar.

Min man fick svara på frågor, fick provsvar, testiklarna tittade på, klämdes på, mättes och ultraljudades.

Sedan träffades vi alla fyra och fick planen.

Försök att inte oroa dig, vet att det är svårt, men du kan inte påverka innan du vet mer. De säger aldrig att de inte kan hjälpa, men kan be er försöka lite till om de inte hittar något. Om vi ej fått till det om 6 mån ska vi höra av oss... Då blir det väl IVF antar jag. Får se till helgen om det tog denna gång. Troligtvis inte, orkar inte hoppas.

Lycka till med ert besök! Håller tummarna!

Mensen kom, som vanligt...

Idag har vi fått reda på att vi troligtvis inte kan bli med barn på naturlig väg. När vi var hos läkarna pratade de om ett avvikande spermievärde som de inte riktigt kunde förklara på svenska, och sa att vi skulle fortsätta iaf 6 mån till själva.

Idag blev min man uppringd och erbjudanden att delta i en studie. Han fick förklarat att det avvikande värdet var kromosombrott. Normalt sett har under 25% av spermierna kromosombrott, vid över 30% är chansen för naturlig graviditet "i stort sett obefintlig". Min man hade 39%... Så VARFÖR ska vi fortsätta i 6 månader till?!

Han ska lämna ett spermaprov till, får se vad det säger innan jag blir arg. Just nu känner jag mig mest lurad :(

Min man ska lämna ett prov till, och beroende på svaret får vi se hur vi gör. Kanske det kan ha varit tillfälligt? De kanske inte ville stressa oss innan de visste säkert? Eller så har de fullt upp och ville skjuta på problemet, eftersom jag är "så ung". Vi får förhoppningsvis veta inom 1-2 månader. Det verkar iaf inte vara mitt fel för att jag varit för ivrig/stressad/velat för mycket.

Hur går det för er andra? Hoppas det går bra för er! Kram

Fy vad jobbigt att vänta på att bli kallad Hoppas verkligen ni får tid snart!

Jag är faktiskt inte så stressad just nu, och tycker inte jag var SÅ illa innan heller. Jag är mest irriterad på att alla "beskyller" mig för att vara stressad och indirekt säger att det är mitt fel att det inte lyckas. Fast mest trött är jag på att höra att jag är så ung, som att jag inte har rätt att vara ledsen eller orolig för det.

Min man blev erbjuden att vara med i studien pga sitt värde. De skulle prova om antioxidanter kunde sänka värdet. 50% risk att få placebo dock. Han ville inte delta, men ska få äta massa antioxidanter ändå. Kan inte skada iaf

Trevlig helg

Jepp. De menar väl men det blir så fel.

Jepp, det är ALLA runtomkring som vet att vi försöker / har svårt som säger "att det kommer gå bra, bara du stressar ner". Fastän de inte ens vet min stressnivå. Jag är 28,5 år.

Min man tackade nej pga det ingår blodprov, och han har extrem fobi för nålar (svimmar). Annars hade jag nog tyckt att han skulle delta

Fy, jag lider med dig lolijoj! Vi väntar på sista provsvaret. Känns inte alls bra att det är sådana väntetider...

Såg precis att våra grannar fått en liten en till. Det är så orättvist. Ser gravida och nyblivna föräldrar överallt. Och nu kan jag inte prata med min man om min sorg längre, så jag känner mig väldigt ensam. Vill inte att han ska känna sig "skyldig" till att jag är ledsen (jag tycker såklart inte att det är hans fel). Jag längtar så efter att få bära ett barn och sedan följa det genom livet, och jag är rädd att det aldrig blir av. Det är så frustrerande att inte kunna själv när "alla andra" lyckas direkt.

Jag är 28,5 år.

Hur går det för er andra, varit iväg på undersökning än?

Grattis lolijo­j!!! Jag hoppas verkligen allt går bra för er!!!

Själv väntar jag på provsvar. Finns ingen plan för oss. Jag är så less på det hela, går såklart i vågor, just nu är det väldigt jobbigt. Baserat på vad jag läser lär ivf inte gå igång förräns nästa år. Men baserat på provsvaren vi har än så länge är chansen för naturlig graviditet obefintlig, så varför måste vi vänta? Jag känner mig helt uppgiven, har varken koll på mens eller ägglossning längre, ingen idé. När jag tänker på att det nog inte blir barn innan 2017 börjar jag gråta. Vet att det säkert känns bättre om någon vecka.

Hoppas ni andra mår bra och har en plan och slipper uppgivenheten!

Vi har fått veta att vi ska skickas till ivf. Inte fått veta något mer. Ska ta ett blodprov innan remissen skickas. Någon som vet hur lång väntetiden är på ivf?

Hur går det för er andra?

Fy vad jobbigt att vänta!

Vi har tagit våra blodprov nu, så nästa vecka ringer vi och driver på remissen. Läkaren hade ju min mans provsvar en månad utan att ens titta på det De har såklart mycket att göra, men... Så ring och hör PandoraDiem! Hoppas du får provsvar snart!