RMC i Malmö

Hej allihop!

Tänkte att även jag kunde få vara med här i gruppen... Har en jättejobbig och ledsam dag idag och mår inte alls bra. Kanske kan det vara bra att få lite utbyte med er som verkar vara i ungefär samma sits.

Vi har inte varit iväg på rmc än och inte hört något från dom än, men en remiss är skickad för ca två månader sedan och jag hoppas att vår ivf-resa snart kan kickas igång. Jag är så less på att bara vänta, försöka och vänta, och förtvivla...

Hur lång tid tror ni att det ska behöva ta innan vi kan sätta igång?

Ja det är ju denna eviga väntan som känns värst just nu... Varför kan vi inte bara få komma vidare från ruta ett typ?! Jag hoppas att det går bra för alla er som är igång. Hur har ni alla blivit bemötta där i Malmö?

Ja draugloth, hur länge har ni försökt om de säger så till er? Och hur är det nu med det här med vårdgarantin, håller de på den?

Och jag är fortfarande undrande om de är bra där nere på rmc i Malmö...?

Hej allihop!

Hoppas ni mår bra och att det går framåt för er. Vi har precis fått tid för ett första besök nu, så vi inväntar det med spänning, nervositet, skräck och förväntan! Men jag undrar två saker, kanske ni kan svara på dom... Hur lång tid tar det egentligen mellan första besöket och tills vi verkligen får påbörja ivf:en? Verkar som att det kan bli lång väntan även efter detta besöket... Och, enligt min kalender kommer jag ha min nästa mens precis då när vi ska på det första besöket, kan jag det? Måste vi omboka tiden för att jag troligtvis kommer ha min mens då?

Hej, tack för att du svarade lolijoj! Känner mig jättenervös! Men vi får ju klart vänta några månader även efter detta besöket.. Väntan väntan väntan, hela tiden.. Jag såg också på hemsidan att mens inte var något hinder, men jag tycker de känns lite konstigt.. Har någon av er gjort gynundersökning under mens? Och jag som har såna menssmärtor, kommer jag att klara ut det? Hum..

Men varför tar det sån tid lolijoj? Vet ni varför? Ja, det är jobbigt att bara vänta... Känns som att man ofrivilligt har tryckt på en paus-knapp och bara går och väntar på att få trycka på play igen... Jag försöker få tiden att gå och inte enbart tänka på detta genom att försöka hitta nya intressen. Men det är ju inte det lättaste...

Usch så tradigt... Det är en så konstig känsla för det känns som om tiden bara springer iväg och att man kommer att vara alldeles gammal innan nåt kommer att hända, samtidigt som att det känns som att tiden har stannat och att man aldrig kommer nå fram till det tillfälle då man ska få sätta igång. Förstår du hur jag menar? Får jag fråga.. Hur gammal är du lolijoj? Och ni andra?

Hej! Någonstans känns det skönt att veta att man inte är ensam om sin situation, att det är fler som känner och längtar och plågas och fajtas på samma sätt som vi gör. Men det här är ett tillstånd, en vardag, en plåga som jag inte hade önskat min värsta fiende. Jag önskar bara att det inte hade varit så svårt! Och, som ni skriver, det känns skitjobbigt att se alla gravida magar och alla nyfödda bebisar överallt! Jag känner mig så bitter när jag inte riktigt kan va glad för någon annans skull, men tyvärr är det så... Hur svårt ska det vara liksom?? Varför kan inte jag bli gravid som "alla" andra?? Vad är det för fel på mig?? Förtjänar inte jag att få det jag allra helst vill ha?? Jag är så besviken på livet bara... Kram till er tjejer! Jag är förresten också 30, om jag inte skrev det innan...

Hej hej

Jag har verkligen ingen koll ang läkare eller protokoll eller nånting. Tänker att jag så småningom kommer bli varse det mesta och orkar inte tänka på eller ta reda på allt just nu.

Jag tycker det är lite svårt det här med att acceptera, pandoradiem... Vissa dagar har jag accepterat att det kommer ta tid för oss att få ett barn, andra dagar inte... Det beror nog på hur många barnvagnar och gravidmagar man ser under en dag!

I början på nästa vecka ska vi på vårt första läkarbesök på rmc! Och som jag trodde har jag precis fått mens... Det är verkligen med skräckblandad förtjusning vi åker dit!

Ha en skön helg tjejer!

Hej tjejer. Och grattis till dig lolijoj!

Har inte varit inne här på ganska länge nu. Det har hänt massa grejer och jag har inte mått så bra...

Orkar inte skriva allt, men kontentan av det hela är att jag just nu sitter och väntar på att en sjuksköterska ska ringa från rmc och att vi ska prata om eventuell behandling. Dock mår jag ganska dåligt och jag ska fråga om det g

... Om det går att skjuta på behandlingen en månad eller två. Anledningarna är många men vi får se vad som händer.

Det viktigaste är ju att man inte ger upp, så kämpa på. Dock tror jag att vi kommer att sätta upp oss på adoptionskö relativt snart.