Gråter lätt (Kille)(Främst vid avsked)

Hejhej!
Har länge läst diverse trådar här och tänkte att det var dags att jag själv postade en om mina problem...

Okej.. jag är en kille på 21 år, har en flickvän som jag varit tillsammans med i snart 16 månader. Kan påpeka att jag inte haft några tidigare seriösa relationer om det skulle spela någon roll,

Till problemet...
Jag är en typisk "känslosam kille" men mitt problem är att jag har så himla svårt att kontrollera det! Tycker det är fruktansvärt pinsamt att inte kunna hålla på känslorna... utan så fort det är någonting som står mig nära hjärtat så kommer tårarna. 
Det jag har märkt är att mina tankar sätter igång tårarna, det är inte ögonblicken själva utan tankarna och oron över att gråta som gör så att jag börjar gråta.

Har alltid haft svårt för att inte gråta, men nästan alltid kan jag hålla tillbaka, förutom när det kommer till min flickvän.

Innan exemplet så vill jag bara påpeka att vi har ett bra och stabilt förhållande, älskar varandra väldigt mycket och vi båda planerar att vara med varandra resten av våra liv. Så mina gråtkänslor kommer inte för att jag är ledsen utan mer för att det blir så mycket känslor.

Kan ge ett bra exempel
Jag och min flickvän bor ungefär 2 timmar ifrån varandra med tåg, vi ses med jämna mellanrum, ungefär 3 dagar i veckan. Det hela började med att hon skulle åka iväg en längre tid, ungefär 1 och en halv vecka, jag visste att jag skulle bli ledsen vid avskedet då, det skäms jag inte över, det skiter jag fullständigt i.
Men grejjen är den är efter den incidenten så har jag haft svårare att säga hejdå och ta farväl även när det gäller kortare längder, t.ex. 3-4 dagar.
Det är just väntan innan hon ska åka som är jobbig, vi kan ligga i min säng och kolla på TV och jag bara kollar på henne och tänker på att jag typ älskar henne och att jag kommer sakna henne när hon åker(Går inte låta bli att tänka på det samma dag som hon ska åka, försökt) och då börjar tårarna komma. det är inte själv avskedet som får mig att gråta, utan det börjar med tänkandet.

Jag har klarat mig från att visa henne att jag är ledsen när hon ska åka(Hon vet att jag gråter lätt osv så hon skulle egentligen inte bry sig) hittils, men sist var det väldigt svårt och nära på att jag började gråta. Men hon lära skynda sig till tåget så klarade mig.
Saken är den att jag tycker att det är så himla pinsamt att gråta framför henne för något sådant!

Jag vet att många(speciellt män) håller på och fjantar sig om att män inte ska gråta bla bla bla, det får ni tycka som ni vill om, det struntar jag i, jag vet vart jag står någonstans.

Innan nån nämner, så vill jag bara säga att jag inte har separationsångest Bara lätt för att gråta när det blir mycket känslor.

Så, alltså det jag vill ha hjälp med är hur jag ska kunna tackla känslorna och låta bli att vara nära på att gråta?
Vill kunna ta farväl av henne och fortfarande vara glad och må bra samtidigt istället för att dom sista 24 timmarna ska bestå utav oro över gråt.
Jag har försökt att hålla tillbaka, det funkar oftast, men ändå.. vill inte gå och oroa mig för att börja gråta hela tiden när hon ska åka hem. Känns fjantigt att göra det över en sådan sak, speciellt när vi båda har tågkort och kan åka till varandra hela tiden ><
Någon annan som har detta problem som kan försöka hjälpa mig?