Inlägg från: Anonym (L) |Visa alla inlägg
  • Anonym (L)

    Hur mycket fick ni när ni fyllde 18?

    Jag fick ett bidrag till körkortet, var nästan klar men fick ett paket med  5 körlektioner. Sen fick jag kanske 2000 totalt (500 av moster, farmor, farfar och morfar var). Fick ju visserligen tillgång till ett konto med en summa pengar med som farmor sparat åt mig sen jag föddes. Var kanske 50-60.000 på det. Tog ca 10.000 till körkortet, resten sparade jag till att flytta hemifrån. Men räknar inte det som att jag "fick" det då, de var ju av juridiska skäl det blev på 18 års dagen. På kvällen gick vi ut och åt. Sen fick jag säkert lite småsaker med men om jag ska sätta allt i ekonomiskt värde så fick jag (exkl. "farmors konto") kanske 6-7000. Har inga egna barn men tror inte jag kommer ge så himla mycket, först och främst får jag ju se vad jag har för ekonomi själv då men bil kommer jag inte att ge. En 18 åring kan låna föräldrarnas om det finns, onödig extrakostnad enligt mig om det finns bil i familjen redan. Sin sak om man bor ensam. Däremot kan jag tycka att det är viktigt att ha tillgång till bil, speciellt om du precis fått körkort så att du "håller det uppe". Min pojkväns syrra fick körkort för två år sen och har knappt kört sen dess. Livrädd när man åker med henne. :) Gällande stora summor tycker jag att det är bättre att ge tills barnet är lite äldre och flyttar hemifrån, det är då pengarna egentligen behövs. Jag tycker inte 18 är så stort egentligen, eftersom man i regel fortfarande bor hemma ändå och går i skolan så lyder man under föräldrarnas regler så man känner sig ändå som ett barn. Det enda jag tyckte va skönt med att va 18 var att kunna få beställa cider på krogen och få sköta mina bankärenden själv.

  • Anonym (L)
    Anonym (a) skrev 2015-04-09 16:15:40 följande:

    Varför skulle detta göra mig till en sämre människa än någon som inte har råd med toalettpapper? Eller bättre för den delen. Jag ser inte hur en person är bättre, starkare eller finare för att han eller hon inte tar hjälp av sina föräldrar om de kan och vill hjälpa. Ska mina föräldrar sitta på pengarna tills de dör och jag ärver allt ändå vid +50 års ålder när de VILL och KAN hjälpa nu? De har gett mig en underbar uppväxt, i form av kärlek och uppfostran, och nu har de gett mig en ekonomiskt trygg start på livet. Varför är det fult? Ja, det är jättesynd om de föräldrar och barn som inte har den möjligheten, men varför hata de som har den? Sluta trycka ned andra människor. Man blir varken finare eller fulare som person för att man har pengar.

    Jag här nu 20 år och har jobbat ett år med ett arbete jag skaffade helt själv, köpt en egen bostadsrätt utan föräldrarna, studerar med mycket höga resultat, lever sparsamt och ekonomiskt och jag förvaltar mina pengar med noggrannhet. Mina föräldrar har genom sin uppfostran och goda exempel lärt mig värdet av pengar och ansvar. Det hade dem gjort oavsett om de gett mig 0 kr eller 1 000 000 kr.


    Jag håller med. Jag tycker också föräldrarna ska kunna hjälpa till om de vill. Det är bättre att man kan få hjälpen när den behövs (körkort, flytta hemifrån) än att kanske få dem som vuxen, fast anställd osv. när de varken gör från eller till. Självklart är pengar aldrig fel, men det jag menar är att man kanske är i större behov av dem precis när man tar steget till att bli vuxen och självständig, än när man bott hemifrån 40 år. Barnen kan inte hjälpa det. Hur mycket man sen ska hjälpa till är en annan sak för jag håller med om ett för stort "curlande" kan vara farligt. Men att resonera som så att "nu är ungen 18, nu ska jag inte hjälpa till överhuvudtaget" tycker jag är fel. Skaffar man barn så lovar du att alltid ta hand om ett annat liv moraliskt, inte bara tills de fyller 18. Jag tycker inte att det är något fel med att man hjälper sina barn även efter de fyllt 18. Tex att man bor hemma för att slippa ta studielån, men självklart att man betalar en liten summa eller utför hushållsarbete. Jag kommer också från en familj där man "haft så man klarat sig och lite mer" men absolut inte ekonomiskt oberoende och jag tycker också de är jobbigt när kompisar tycker man är "bortskämd". Jag har inte bett om att få saker och heller inte fått så mycket. Jag får hellre en dyr present EN gång än  massa småpresenter alltid. Jag tror inte heller att man blir mindre självförsörjande för att man får hjälp, när man väl står där med egen lägenhet så vet de flesta vad som gäller.
Svar på tråden Hur mycket fick ni när ni fyllde 18?