nanneN skrev 2015-04-10 11:51:32 följande:
TS, har läst dina inlägg här och har en liten teori. Rätta mig gärna om du anser att jag har helt fel.
När jag läser det du skriver, så slås jag ibland av att du känns lite nonchalant eller omedveten eller hur jag ska förklara det. För dig verkar pengarna inte vara någon stor grej, och det är givetvis bra, men jag tror att du (säkerligen omedvetet) bagatelliserar något som för väldigt många människor är helt ofattbart!
Att få 400.000 när man fyller 18 är för mig sådant som bara händer på TV! Det är liksom helt absurt och overkligt. Skulle någon berätta något dylikt för mig skulle jag bara skratta åt dom och tro att dom försökte göra parodi på någon dålig tv-serie eller nåt, jag skulle inte för en sekund ens kunna överväga att det skulle kunna vara allvar, så absurt är det för mig.
För dig verkar det närmast vara tråkig vardag. Du verkar tycka det är helt naturligt, nästan så att du förväntade dig mer, och jag tror det är här det kan skita sig lite mellan dig och dina vänner.
För dig är detta naturligt, för dom är det ren science fiction, och din aningen nonchalanta attityd över det hela spär säkert på deras irritation.
Du verkar inte bortskämd och du verkar ha en sund inställning till pengar, så jag tror inte detta är något du gör medvetet. Men för människor som inte ens kan drömma om dom summorna du får, så är det faktiskt aningen provocerande att du anser det vara så självklart.
Och ett tips i all välmening: klyschor i stil med "det är tanken som räknas" och "det viktiga är att dom älskar dig" och annat i samma stil är visserligen väldigt sanna, men jävlar vad krystade dom blir när dom kommer från den som får all denna kärlek *plus* en massa pengar. Jag förstår att du verkligen menar det du säger och du har i all mening helt rätt, men mitt tips är att ändå undvika dom alltför uppenbara klyschorna om kärlek vs pengar så länge du har båda delarna och den du pratar med bara har det ena. Oavsett hur väl du menar så känns det bara förnedrande för den som får höra det. :)
Oj, ett av de mer genomtänkta inläggen i den här tråden. Först av allt vill jag säga att jag är enormt glad och tacksam över pengarna jag fått. Jag har vetat om det här sedan jag var typ 12, så det kom ju inte som någon överrasking, även om jag inte visste det exakta beloppet. Det kan säkert vara en anledning till att jag verkar nonchalant, men det finns också en annan orsak:
När jag startade tråden var (och är jag fortfarande) jag väldigt ledsen över att jag och mina vänner grälat. Jag känner mig bortvald och utstött. Men jag visste också vad jag kunde förvänta mig för reaktioner. Att jag skryter och ingen vill umgås med en mallgroda. Jag gissade att jag inte skulle få vara eld och lågor över mina pengar, utan att få höra massa skit om hur bortskämd och skrytig jag är i tråden. Tyvärr kanske jag drog det lite för långt åt andra hållet istället.
På något vis har du rätt i att dessa pengar var någon form av självklarhet för mig, men det gör mig inte mindre tacksam. Jag vet att jag har mer pengar än de flesta i min ålder, och jag vet att många säkert skulle avundas mig. Tyvärr är det nog så, att kommer man från en familj med bättre ekonomiska förutsättningar, anser man inte alltid att pengar är något att vara avundsjuk över, just eftersom de alltid funnits. Som jag nämnt tidigare har jag aldrig varit en bortskämd liten tjej som fått allt jag pekat på, tvärtom har jag istället sagt "men mamma, jag har så många leksaker redan", och liknande.
Jag kan ändå förstå att du upplever mig nonchalant, även om detta liksom inte riktigt är min mening. Jag vill bara leva på samma sätt som mina vänner, och inte göra så stort väsen av mina pengar. Tyvärr kom ju detta på tal i lördags, och jag kanske istället borde knipit käft. Jag insåg liksom inte att det kan vara så känsligt hos folk. Jag tänkte att de skulle bli förvånade, men inte mer än så.
Någon sa något klokt här tidigare i tråden. Att även om man vill, så kan man ibland inte hjälpa att man ibland känner avundsjuka, eller är ledsen över att man själv inte haft samma förutsättningar som andra.
Angående ditt sista stycke: Där har du säkert rätt! Jag kan förstå att det kan röra upp känslor hos folk, nu när du säger det. Det sista jag vill är att förnedra er i tråden, och inte någon annan heller för den delen. Åter igen, jag vill bara att folk ska kunna umgås och tycka om varandra, oavsett beloppen på våra konton,
Hoppass du orkar läsa hela svaret, och tack för ett bra svar som fick mig att tänka till!
