Utsättning av lithionit ( lithium)

Jag äter själv litium sen 3 år. Jag vet inte hur en nedtrappning ser ut för litium och jag tycker inte att du ska sluta på eget bevåg utan läkares inblandning. Det kan vara skadligt för dig!

Det kan ta tid att hitta rätt medicinering. Har du några antidepressiva? Kanske kan det hjälpa i kombination med litium. Om du redan äter antidepressiva kanske du behöver byta till en annan sort.

Har du testat Lamotrigin? Det finns fler lösningar, sluta inte med litium utan läkarens översyn! Du behöver prata igen med din läkare. Om du verkligen tänker sluta med litium - säg det klart och tydligt så att läkaren i alla fall vet om att du gör det.

Jag förstår om det känns som en hopplös situation, du kanske redan har testat alla möjliga mediciner, vad vet jag... Jag hoppas i alla fall att du tar hand om dig på bästa sätt. Om du har svårt att få kontakt med läkaren per telefon, mejla istället.

Kram

Jag förstår vad du menar med att du vill ha tillbaka dina manier (så känner jag också ibland, bara för att känna att jag lever...) men inte vill du få en sån mani att rusar runt och gör tokiga saker, spenderar orimligt mycket och sätter dig själv i klistret? Och sen dyker ner i en ännu djupare depression? Det finns en risk att du hamnar där om du slutar med litiumet på fel sätt. Är du Bipolär 1 eller 2?

Okej, jag förstår hur du tänker. Jag har själv haft problem med mediciner som gjort mer skada än nytta. Det är förstås ditt eget beslut om du vill sluta med litium och på sätt och vis är det ju bra att du hör dig för om hur man trappar ner på rätt sätt.

Kolla på bipolarna.se om du kan få fler svar där än här på Familjeliv. På Bipolarna finns säkert mer samlad kunskap än här.

Berätta för en nära vän/familj/partner att du slutar med litium så att de kan hålla lite koll ifall du skulle rusa iväg.

Jag önskar dig lycka till hur du än gör. Ta hand om dig!