Ni som förlorat pojkvän/flickvän i unga år

Jag beklagar verkligen.

Jag själv förlora min kille för 1 år sen i april. Jag var 19 då och han 20. Vi väntade vårat första barn, som föddes tre veckor efter min kille dog.

Det har gått 1 år sen han dog. Men för mig känns som det var igår. Ingenting har blivit lättare på ett år, ingenting med allt det här. Han och jag hade så stora framtidsplaner, bilda våran nya lilla familj men allt krascha på en sekund. Är så tacksam över våran lilla son som jag har efter honom. Annars hade inte jag levt nu heller.

Finns egentligen inga tröstande ord att ge ,då jag vet att vad nån än säger så har man den där olidliga ångesten ändå över att han inte finns.

Kramar till dig i denna svåra tid!